Göteborgsposten – 7 juni 1862, sida 1

och kasta mig i fängelse. Ni vet väl att en arresteringsorder alltjemt är utfärdad mot mig? — Håll Richard! Tappar ni modet, så skall ni förlora striden. — Ack! mr Carlyle, om ni, som jag, haft repet om halsen några års tid och dagligen väntat se er sista stund kommen, så tror jag knappt ni skulle haft mera sinnesnärvaro än jag. Men hur skall jag begynna, mr? — Till en början, min kära Richard, skall ni begifva er till er tillflyktsort och hålla er dold der tills måndag. Om måndag i skymningen, skall ni komma hit. Under tiden skall jag tala med Ball. Men apropos, innan jag talar vid honom måste ni säga mig om Lenison och Thorn äro samma person. — Jag skall straxt springa till värdshuset Korgen, utropade Richard, så snart jag sett honom, skall jag återkomma hit. — Med dessa ord ville han rusa åstad, men hans syster hejdade honom. — Du tröttar ut dig, Richard! — Tröttar ut mig! Hundra mil till fots skulle ej trötta ut mig, så snart det gäller Lenison eller Thorn. Kanhända dröjer det två eller tre timmar, men jag skall återkomma och vänta er här. — Du måste vara rysligt hungrig och törstig, sade Barbara med tårfyllda ögon; jag skulle så gerna vilja emottaga dig såsom gäst i vårt hus, men jag skall åtminstone hemta hit några förfriskningar. (Forts.)