mot bankiren Serre en intressant ehuru föga tördelaktig dager öfver dervarande förhållanden. Serre var ännu år 1858 blott en bankrutterad industririddare; for ej längesedan gjorde han en ny bankrutt med 1, 100,000 frepassiva emot aktiva af 32,000 örcs. Dessa summor har han afnarrat allmänheten med tillhjelp af den s. k. religiösa tidningspressen. Då nemligen andra tidningar betala sina handelsreferenter från 4 till 800 fres i månaden, betalade han deremot de båda ultramontana tidningarne Gazette de France och Ami de la Religion månatligen 2,000 rdr hvardera, för att få vara deras handelsreferent. Han hade dervid blott förbehållit sig en enda liten rättighet: den, att i nämnde tidningar dels sjelf få utpuffa sina bedrägliga spekulationer och dels att få desamma understodda af samma tidningars förnämsta pennor. Serre begagnade för öfrigt alldeles samma operationssätt som Mires. Man är dock viss om, att den domstol, insor hvilken han är ställd för rätta, ingalunda skall visa samma beskedliga uppfattning af börssvindlerier som domstolen i Douai, hvilken dömde Mires. — Grelve Movtebollos förberedelser för sin resa tyckas utvisa att han väntar lå qvardröja länge i Rom. — Vicekonungen af Egypten synes emot slutet af sitt besök i Paris ej ha stått i så godt förhållande till kejsaren som i början. Man tror detta ha berott derpå, att han sått kännedom om Rysslands anläggningar mot Turkiet, för hvilka icke heller Frankrike skall vara alldeles främmande. — Amiral Jurien de la Graviere lärer åter ha kommit i kejsarens gunst och återsått sitt befäl ötver flotteskadern utanför Vera Cruz. Amiralen skall tillika med Lorencz och Dubois de Saligny bilda ett dirigerande råd för de mexicanska angelägenheterna. Man har i Paris mottagit telegrammer från Spanien, hvilka säga att man i Madrid skall vara missnöjd dermed att Prim dragit spanska trupperna från Mexico, emedan detta kan medfora förlusten af hela Spaniens inflytande i Amerika, så mycket mera som Cuba är hotadt af nordamerikanarnes talrika bepansrade skepp. Prim skall dessutom ha brutit emot londonersordraget. Frankrike har erbjudit Spanien att fortfarande medverka i Mexico, ehuru med det förbehäll atv Prim ej längre förblir betalhafvare for dess trupper. Spanien sages vara benaget ingå härpå. En lorklaring på den hättighet, hvarmea Napoleon uppträdt mot Spanien i mexikanska frågan, sökes deri, att han derigenom skulle finna ett medel till utförande af en hemlig plan, hvilken han säges länge ha hyst, nemligen att sammanslå Spanien och Portugal under portugisiska konungafamiljens krona. — Fransyska trupperna ha intägat i den ansenliga staden Puebla de los Angelos, hvarest de under stort jubel emottogos. General Lorencz skall ha fordrifvit mexikanarne från en stark ställning i bergen. Fienden var 6,000 man stark med 18 kanoner. — Times förklarar sortsarande, i motsats mot de ministeriela bladen, att Frankrike förhållit sig fullkomligt riktigt 1 den mexikanska frågan. Det finnes dock de som häri blott vilja se en uppmuntran för Frankrike att kasta sig in i svårigheter ur hvilka det skall tå svårt att reda sig. Pansarskeppens missöde mot befästningarne på S:t Jamesfloden i Nordamerika ger anledning till många kommentarier inom den engeiska pressen. Underrättelsen om detsamma kom mycket gynnsamt för den komite som varit nedsatt för att undersöka, huruvida man behöfde kustbefästningar eller ej, och hvilken just 1 samma vetva inlemnat ett utlåtande om deras nödvändighet. Från Amerika har man just ej några utförligare detaljer angående affären vid fort Darling på Jamesfloden. Ett al de fästena angripande fartygen, Galena, träffades inalles al 28 kulor, af hvilka de 18, försedda med stålspetsar, genomträngde det. En 100-pundig Parrotkanon sprang på pansarskeppet Nangatuck och dödade 17 man. — Jefler. son Davis har förklarat, att om sydtrupperna ock tvingas att utrymma Richmond, skola de dock försvara Virginien, vore det än i 20 år De konfedererade hafva dock träffat storartade anstalter till Richmonds försvar. Unionsregeringen har utfärdat ett upprot till några stater att uppstalla 50,000 man fri villiga. -— Mayorn och stadsrådet i Norfolk har vägrat aflägga trohetseden till unionsre geringen, hvarpå general Wool proklamera krigslagen. — En officiel berättelse konstate rar att de konfedererade ha fördrifvit unions trupperna från Port Royal. En stor mänge unionstrupper ha fallit eller blifvit sårade. Från China berättas, att rebellerna tv: gånger blifvit slagna och lidit stor forlust. . Handels-underrättelser.