allttorlitet radikal. Dom nu Freussens ingri pande i Kurhessens angelägenheter skulle vara en yttring af denna förbundspolitik, har detsamma föga utsigt att vinna denna starka meningsfraktions bifall, huru önskvärdt sådant för nämnde stat än skulle vara. Österrike lider såsom vanligt af mångahanda sörtretligheter. Vi nämnde i går om åtskilliga mindre behagliga finansiela upptäckter. Dessa sortsättas. Militärgränsinstitutionen, t. ox., har nu blifvit foremål för sinansutskottets uppmärksamhet. Den kostar årligen 1,583,000 floriner utöfver hvad den inbriogar, och utskottet föreslår derföre att den måtte indragas. — Preussens hållning i Kurhessiska frågan är en annan sak som förbryllar Frans Josef och hans ministrar, Man vet ej huru det förhåller sig med dei saken. Åt detta håll har man dessutom i det franskpreussiska handelsfördraget en annan förargelseklippa. Ryske storfursten Konstantins utnämning till vice-konung i Polen har icke heller framkallat angenäma känslor i Wien, isynnerhet som Wielopolski står vid hans sida och dennes program af mer än en orsak är afskydt derstädes. Dessutom anses storfurstens penslavistiska åsigter såsom mycket farliga. — I italienska tyrolen skola åtskilliga häktningar samt beslag af vapen och ammumtionsförråder ha egt rum. En stark tredubbel militärkordong har blifvit dragen utefter hela gränsen mot Italien. — Allvarsamma farhågor väcker äfven Rysslands förhållande till den nu åter uppflammande turkisk-montenegrinska tvisten. Ryssland tyckes nemligen vilja begagna densamma som sörevänning för en brytning med Turkiet. Man har påstått att det skulle till sina konsuler i Turkiet ha aflåut ett cirkulär med uppmaning att inom turkiska riket sig uppehållande ryska undersåter borde så mycket som möjligt afhålla sig från handelsföretag derstädes, emedan man ej kunde veta huru länge freden skulle bibehållas. Tillvaron at ett dylikt cirkulär förnekas visserligen nu, men man tror dock att ryska regeringen till sina konsuler sändt konfidentiela meddelanden i samma anda. Från Ragusa når oss den underrättelsen, att Abdi Pascha har besatt Bielopaulowich. Montenegrinerhöfdingen Mirko, svärlar till tursten, har på kullarne vid Mattiniz angripit turkarne och nödgat dem att draga sig tillbaka till Spuz med förlust af 500 man. Derwisch Pascha har lemnat Bilecia. Innevånarne i Vassovich ha underkastat sig. Några dagar senare angrepo montenegrinerna Verane, som var besatt af 2,000 man irreguliera trupper. Turkarne erhöllo förstärkningar och montenegrinerna drogo sig tillbaka med förlust af 700 man i döda och sårade. — 1 Belgrad har en by våldsbragd egt rum. Denna gång är det en måäagd Serbier som ihjälslagit en turk. Fiendskapen emellan turkarne är så stor att lidelserna troligen snart ej mera skola kunna tyglas. Emellertid tyckes Ryssland fortgå på sin bana af inre utveckling. Bref från S:t Petersburg förmäla att i riksrådets sista session nya grundlagar angående domstolsorganisationen enstämmigt blifvit antagna. Hädanefter skall ingen ådömas ett straff utan af behörig domstol. Domstolarnes sessioner skola vara offentliga och juryinstitutionen införas. Man är nu ändtligen viss om att markis de Lavalette skall återvända till Rom. Constitutionel kommenterar kejsar Napoleons beslut i detta afseende på soljande sätt: Det mål som markis Lavalette ) Italien skall ha för ögonen är, att betrygga den helige fadrens säkerhet och bringa hans ställning i öfverensstämmelse med Italiens berättigade intressen. De som vänta sig en ofördröjlig lösning af den italionska frågan, bedraga sig lika mycket som de, hvilka förkunna en återgång till omöjligvordna äldre förhållandenn. — Man har med hänförelse i Turin firat årsdagen af författningen, trots det ymniga regn som då föll. I Bari ha kapiteldomherrarne läst en högtidlig messa. En af dem höll ett tal emot bourbonerna till förherrligande af Viktor Emanuel. Öfverallt herrskar lugn, ehuru man alluemt sysselsätter sig med redando af den invecklade historien angående invasionen i Tyrolen. Att den i denna affär invecklade öfversten Cattabeni, Mazzinis adjutant och högra hand, äfven haft del i bankstölden i Genua, är nu fullt bevisadt. Bland de för denna stöld häktade är äfven en ung grefve, som lefvat friskt undan och umgåtts i Genuas förnämsta familjer. Garibaldi har i Varese hållit ett tal, som tydligt visar att hans sunda förståad segrat ötver hans mazzinistiskt sinnade stabs intalanden. — Ratazzi hade, såsom bekant, tillsvidare förbjudit skarpskytteöfningarne. Man ville derföre i Varese på trots tillställa en sådan, men Garibaldi förhindrade det. — Prins Napoleon har -varit i Messina