Göteborgsposten – 28 maj 1862, sida 2

de år jemväl i den latinska litteraturen, ålåg mig att, såsom en af de vigtigaste af fornkunskapens delar, grundligt studera grekisk och romersk byggnadskonst för att rätt kunna tolka de klassiska författarne. Jag började kort derefter egna ett flitigt studium åt medeltidens konstverk, hvarförutan jag aldrig skulle vågat att åtaga mig restaurationen af Lunds domkyrka och af andra gamla kyrkobyggnader. Det vissa är, att jag en god tid, innan jag åtog mig ledningen at Domkyrkans reparation, instuderat mig någorlunda i hennes vådliga bristsälligheter och att jag för hela fyratio år tillbaka noga minnes, huru mellanskeppets takhvalf voro beskaffade. Jag kan således intyga, att sprickorna då voro ungefär likadana, som de befunnos, när öfverstlöjtnanten Byström derå höll besigtning. I Lund har man påtänkt att anskaffa sig gaslysning och den för detta ändamäl nedsatta komitån har utfärdat en inbjudning till dem, hvilka vilja konkurrera om anläggningen. Till konstföreningen i Kristiania hafva de svenska målare Palm och Holmlund i dessa dagar insändt hvar sin tafla, den förres framställande en italiensk villa och den senares ett större landskap. Mysteres de Fechafaud. Under denna titel ämnar en hr Samson i Paris, förut skarprättare, utgifva sina memoirer. Hans slägt har varit dömd till den sorgliga belägenheten att vara skarprättare från 1685 ända till 1847. I subskriptionsanmälan yttrar han att pressens främsta organer bönfallit honom om att utgifva sin slägts anteckningar, hvilka omfatta 7 generationer. Som uppmuntran för subskriptionen utlofvas ett sacsimile af alla personer, som i Paris blifvit afrättade sedan 1685. Raskt arbete. En fabrikant i Manchester berättas ha förfärdigat en jernbanevagn, fört den till bangården, lassat den full med artiklar till verldsexpositionen och fört den till. London — allt på 24 timmar från det ögonblick då arbetarne lade törsta band vid råämnena till densamma. Apparat för nattsignaler. En engelsk kapten Bolton har upptunnit en metod att uvillverka en slags för nattsignaler bestämd exploderande gas. Dess ljusstyrka är så betydlig att en lanterna med en dylik brinnande gas kan ses på ett afstånd af nära 5 svenska mil. Med större apparater at detta slag kan man på ett afstånd af flera bundra fot upplysa en plats, hvilket i krigstid kan bli af stor nytta vid nattliga trupprörelser. Ofantliga kyrkstölder. Assisdomstolen i Seinedepartementet i Frankrike har nyligen dömt en man vid namn Poigne, 37 år gammal, för en lång kedja af stölder, af hvilka han begått fyratiotvå i kyrkor. Fången häktades i sistlidne oktober månad till följe af en angifvelse från värdinnan för ett illa beryktadt hus i Paris. Hon uppgaf att en man som hon ej kände lemnat till henne en summa af 20,000 francs, för att under en natt förvaras, och sedan begifvit sig från stället medtagande en af qvinnorna. Som en stöld af 45,000 francs nyligen hade blifvit begången från kassören vid hospitalet i Bictre, misstänkte man genast den på detta sätt angitne mannen att ha begått stölden, och han träffades snart i sällskap med nyssnämnde qvinna, åt hvilken ban hyrt ett rum. Penningar och värdesaker till ett belopp af 25,000 franes, funnos i hans ego, och då han märkte att han var känd och att alla försök att för polisen förneka sin identitet voro fruktlösa afgaf han en fullständig bekännelse om alla sina brott, ända ned till det sista och betydligaste, det som han begått i Bictre. Brottets annaler kunna knappast framvisa något motsvarande denne mans lefnadsbana, såsom följande skizz visar: Fången tillhörde en god familj och hade erhållit en vårdad uppfostran, men råkade tidigt på villovägar, lemnade sin familj och blef uppassare på en restauration i S:t Germain, hvarest han senare arresterades för att ha stulit bordsilfver. Han blef derefter matros och tjenade någon tid i flottan, men deserterade och blef dömd till ett års fängelse. Efter sitt frigifvande blef han sänd till ett disciplinkompani, hvarefter han infördes i 43:dje linieregementet. Då han efter sin moders död ärfde någon förmögenhet, köpte han sig afsked och återvände hem. Han stal sedan från sin far en summa af 12,800 francs, hvilka han snart bortslösade på lider