Göteborgsposten – 27 maj 1862, sida 1

———626— — — —— alla de anklagelser som sramstälte emot ho nom; men en ådel stolthet förbjuder honom emottaga den grad, man erbjuder honom, och han träder tillbaka i privatlifvet. Ehuru jemtörelsevis fattig finner han dock medel till ett nytt tåg mot vestern, der han på det vetenskapliga området vinner nya palmer. Han går ötver atlanuska hafvet, och de förnämsta lärda samfund i Europa helsa honom med en väl förtjent utmärkelse. Ehuru född i en olafstat är han dock en afgjord förfäktare af alafveriets afakassande; också framställdes han år 1856 af republikanarne som kandidat till presidentstolen i Förenta Staterna. Men Buchanan segrar; det republikanska partiete triumf skulle först fyra år senare firas. Hjelten från Klippbergen är vid den tiden i Europa, hvarest han underhandlar om törsäljning af sina Californiska besittningar. Deretter följer han med fast om ock förvånad blick händelserna som med svindlande hastighet aflösa hvarandra i hans fädernesland: Lincolns val, sydstaternas utträdande ur unionen, ett nytt förbunds uppträdande, skapandet at en sydarmåe, angreppet mot Fort Sumter, inbördeskriget — kortligen alla de stora tilldragelser, som gång på gång nå hans öra. Han skyndar tillbaka till Amerika och mottager en plats som generalmajor, hvilken kort derefter trånryckes honom, för att sedermera återgifvas honom jemte ett vigtigt kommando 1 Virginiens bergland. Hans politiska bana är långufrån slutad, och verlden skall ännu höra talas om honom, om man eljest kan sätta lit till deras åsigt, som mena att framtidens man och abolitionisternas hopp är John Charles Fremont. 4 Medan Fremont i Charleston började sina föreläsningar i matematik, mottog samma högskola en ung och rik kreol från Louisianå, densamma som vi ha sett i vaggan år 1818. Från sin tidigaste barndom visade han gryet till den ullitäriska duglighet som senare skänkt honom ett berömdt namn. Me dan han uppforde fästningar af eand på skolgården, drömde han väl knappt om att Amerika en dag skulle blifva skådeplatsen för de blodiga scener, som nu ställa de forna striderna emot indianerna och mexikanarne i skuggan och återkalla minnet af de stora krigen 1 gamla verlden. Månre den tanke fann plats hos houom att han en dag skulle stä i spetsen for en här hka talrik som det gamla Europas största? Som sekundlöjtnaänt lemnar han West-Point och går med i kriget mot Mexico, der han blir svårt sårad. På regeringens befallning uppför han befästningar vid Mississippis mynningar. Om ej polltiskt inflytande gjort sig gällande och stallt honom i skuggan, skulle ban blifvit utnämnd till direktör för militärskolan i West-Point, en post, uvartill hans sackduglighet och ovanliga ta langer gjorde honom mera passande än de tleste andre. Men politiska törhållanden gjorde, att vår verldsdel först förlidet år blef bekant med hans namn. Man fattar redan att talet är om den skicklige officeren, den tappre krigaren, den klokt beräkvande fältherren: Pierre Beauregard. 5. Föregående biografiska skizzer skulle ej utgöra ett helt, om vi icke här tillfogade ett semte namn, hvilket senare än de föregående utträdt ur det mörker, hvilket förut omgifvit det, men som i detta ögonblick skimrar i desto starkare glans. Vid den tid, då Beauregard inträdde i sitt nionde år, det vill säga är 1826, skänkte en ansedd läkares hustru Philadelphia en julnatt sin man en vacker liten AA ROR GK IR RTR