Göteborgsposten – 26 maj 1862, sida 2

ersåttuung med 32,858 rdr 71 ore. Siöförsvarskomiten afslutade sistl. fredag sina arbeten och undertecknade utlätandet. — Ledamöterna gåfvo derefter samma dag middag å Hasselbacken för sin ordförande f. d. statsrådet grefve v. Platen. Från Wenersborg skrifves d. 22 d:s i stadens tidning: Väderleken har under de sista dagarne varit varm och vacker. I dag på f. m. har under några timmar fallit ett välgörande regn, som uppfriskat luften och gifvit ökadt lif åt växtligheten. Landtmannen har, åtminstone i stadens närhet, slutat sin vårsådd. Höstsäden är i allmänhet vacker och frodig, och har uppväxt fort. Det finnes råg som redan håller 1 aln i höjd och deröfver, och som tros inom några dagar komma att gå i ax. Vallarne synas i allmänhet vackra, eburu växtligheten derå ej långt avancerat. I måndags började kgl. Westgötadahls Reg:te sitt befälsmöte här i staden, hvilket kommer att räcka t. o. m. Kristihimmelsfärdsdag. Detta möte är troligen det sista som här blifver hållet, emedan den nya exercisplatsen vid Grunnebo till ett annat år blifver färdig, så att samtliga mötena der hädanefter komma att ega rum. Lunds universitet. Bland specimina för den filosofiska gradens erhållande, som under de senaste dagarne blifvit ventilerade, förekommo: af fil. kand. Otto Maurits Thulin (göteb.) d. 19 d:s. Om de försök, som under Vasaregenterna gjordes att ordna formerna för utöfningen af konungens domsrätt, första häftet; af fil. kand. Ernst G. F. Olbers (göteb.) d. 22 d:s, Nionde och tionde sångerna af Rala och Damapyanti, från sanskrit öfversatte och kommenterade; af fil. kand. Alfred Sjöberg (göteb.) d. 23 d:s, Om de tyska städernas uppkomst och ursprunget till deras forfattning; af fil. kand. Lars Joh. Wahlstedt (westg.) d. 21 d:s, Bidrag till kännedomen om de skand. arterna af växtfamiljen Characee; af fil. kand. L. J. Wersander (Westg.) d. 23 d:s,Westgötadialekten, betraktad i förhållande till fornspråket, första häftet. I Wadstena taxeringskomite invaldes d. 19 d:s af stadens innevånare följande personer till ledamöter: telegrafkommissarien Wong, handl. Sundqvist, bleckslagaren Kindberg, handl. Hollman, komminister Willån, musikdirektör Ringqvist, handl. Beckman, bagaren Olsson och rådman Regnstrand; samt till suppleanter: postmästaren Strand, sabrikör Westman och frih. v. Steijern. Specimen för lektorat. Såsom sökande till lektorat försvarade docenten mag. A. M. Möller i Lund d. 22 d:s i dervarande högre elem.-läroverks solennitetssal sin utgifna profafhandling ÅOm algebraiska equationers transformationer jemte bifogade theser af naturvetenskapligt innehåll. En bedröslig familjhistoria. I Norrköpings Tidningar af den 21 d:s berättas: 1 förra veckan hittades uti Bråviken, vid den 8. k. Brädudden i Björnsviken, liket efter en mansperson, som befunnits varit i lifvet skomakaregesällen Anders Anzelius. Härmed står en rätt sorglig tilldragelse tillsamman. Anzelius, hemma uti Borroby i Skåne, arbetade ett par år i sitt yrke härstädes, och sattade derunder kärlek till dottern af en gårdsegare i staden, hvilken kärlek af flickan besvarades, hvarföre A. begärde henne till äkta af fadren, som dock afslog hans anhållan. För att upphäfva ett förhållande som tycktes ega så ringa utsigt till framgång, begaf A. sig ur staden, men kärleken var starkare än alla föresatser, och han gick tillbaka dit den manade. Förnyade försök att beveka den gamle aflupo lika truktlöst, och han förblef obeveklig; vid det sista försöket som af A. gjordes sistl. Marie Bebådelsedag, lät han falla vinkar om det beslut, hvilket redan då tyckes varit ofverenskommet emellan de båda unga, men äfven detta lemnades utan afseende af flickans tar. Söndagen d. 6 April saknades emellertid de båda älskande, och blefvo borta, oaksadt alla efterspaningar. Nu är emellertid gåtan löst, så mycket säkrare som Anzelii återfunna lik påhade en ring och ett armband, tillhöriga hans älskarinna, hvars döda kropp dock ännu ej återfunnits, så att den död, som skulle förena dem, ändå tyckes hafva åtminstone kroppsligen skiljt dem ifrån hvarandra. Flickans far lärer vara i den olyckligaste belägenhet, halft vansinnig af ånger öfver sin obeveklighet, öfver hvilkens motiver det dock ej tillkommer hvarken oss eller någon annan på jorden att döma. Från Norrköping skrifves i en af stadens tidningar: Ea tysk, hr von der Östen, lärer hafva hyrt teatern härstädes, för att under September och Oktober månader uppföra