Göteborgsposten – 23 maj 1862, sida 3

Uvarjehanda. En tragikomisk historia. En informator i ett visst köpmanshus i Wien, en bildad, men hvarken ung eller särdeles vacker karl, anmodades af frun i huset at ordna de många lottsedlar, sum anförtroddes åt henne att förvaras af husets tjenstehjon, och förse sedlarne med innehafvarens namn. Han gjorde detta så mycket hellre, som en fattig slägting i huset, för hvilken han hyste en till hälften förklarad, till hälften hemlighållen böjelse, som af henne besvarades, men för ögonblicket saknade all utsigt, lofvat att dervid gå honom tillhanda för namnteckningarnes anskaffande Utan att rätt veta hvartöre, uppskref den samvetsgranne mannen numrorna i sin plånbok och vid hvartdera egarens namn. Mer än 6 månader hade förflutit, då han, jemtörande numrorna plånboken med en utkommen draguingslista, gjorde der upptäckten att kokerskan vunnit 40,000 gulden. Der lyckiiga anade ingenting, och intormatorn, om hvilker man trodde att han skulle se etter lotterna, teg. Mec i ögonen fallande ifver borjade han likväl ifrån den da gen göra sin kur för kokerskan, hvilken han hittills ehuru hon både var ung och vacker, alldeles förbisett Hans uppmärksamhet tör kokerskan blef ej obemarkt huset och det med ovilja, då man ej af honom vänta någon lättsinnighet; men hur stor blef ej förvaningen ua han förklarade, att ban menade allvareamt och hade giftermål för afsigt? En tår i Rosas, den sat. iga slagtingens öga kunde dock ej härrora af förvåning. Giner målet pick för sig, och de nyförmaldas tiörsta frukus skulle tillika blitva en fest genom den angenäma under rättelsen om lotterivinsten. Men knappt hade den gla de äkta mannen berättat saken i sin helnet förrän ei vanmakt ötvertöll den 10rna kokerskan. Men den va ej en följd at glädje, utan al störskräckelse. Förklarin gar egde rum. bokerskan hade i ett ögonblick at stor penmngebehof sält lotten redan en månad löre sista drag ningen till Hn matmoder. Ocn hvad har frun gjor med lotten? stammade mannen med bälvande läppar -Hon har gifvet den till mamsell Kovsa, på hennes fo delsedag, till present.