Göteborgsposten – 9 maj 1862, sida 3

— Ja, hon skulle kunna komma hit och tillbringa hela dagen härstädes; men ... — Men? — Jag fruktar att vädret är för styggt att hon skulle våga sig ut! — Var utan fruktan, utropade den unge mannen, jag känner henne; för att få träffa mig, skulle hon kunna bekämpå en hel snölavin, och hon skulle skatta sig lycklig deröfver. — Ja, jag vet. Men, tillade Carlyle, vänd till sin syster, för att få henne hit, måste jag ha någon ursäkt, en forevändning. Skall jag säga till mrs Hare, att ni är sjuk, och att ni derför ber henne skicka hit Barbara, att hålla er sällskap ? — Säg, att jag är död, om ni så vill! genmälte Cornelia, som fått ett anfall af dåligt lynne. Carlyle befallte fram tillburyn och for genast till rådmannens. Mrs Hare och hennes dotter sutto båda vid brasan, då advokaten anlände. — Jag har kommit hit, för att enlevera er, Barbara! sade advokaten, i det han inträdde i salongen, — Enlevera Barbara! upprepade mrs Hare. i — Ja, Cornelia är sjuk, hon har fått en ganska dugtig förkylning och skulle gerna se, att er dotter. tillbragte dagen bos henne. — Min mor är sjelf mycket sjuk i dag, genmälte miss Hare, och jag vågar sannerligen icke lemna henne ensam, — Och jag kan ej medgifva, att hon fa ut i ett sådänt väder som .detta, tillade rådmanskan.