Kosmopolitisk Revy. En af mina vänner inträdde häromdagen till mig med mer än vanligt allvarsamt utseende, säg sig omkring om alla dörrar voro väl stängda och tog mig med en viss högtidlighet vid handen. Säg mig en sak! fullt förtroligt mellan gamla vänner: tror du på konungariket Italien ? Man bör ej förundra sig, om jag säger, att jag blef litet förblussad; emellertid svarade jag med fast ton kort och godt: ja. Med ötvertygelse ? — Jo! Icke blott så som känslan möjligen föreskrifver dig, utan efter kallt och moget politiskt öfvorvägande? — Äfven det. Att det står sig? Att det skall komma att bli fullt konsolideradt? — Fullkomligt. Näåväl, jag vill säga dig något. Det handlar om en för mig ganska allvarsam afJAAA