Göteborgsposten – 6 maj 1862, sida 2

Göteborgs Stifts Missionssällskap fiade i går afton kl. 6 sin högtidsdag i Domyrkans kor. Berättelsen otvec sällskapets erksamhet under förra året uppläastes af ekreteraren regementspastor C. E. Hagstedt, emte ett af kassaförvaltaren hr A. W. Levsren uppgjordt och af utsedda revisorer godcändt sammandrag af årets räkenskaper; på szrund hvaraf decharge begärdes och med tackamhet beviljades. Högudstalet hölls med värma och kraft af sällskapets ordförande lomprosten d:r P. Wieselgren; hvarefter den vögtidliga akten afslutades med bön af batalonspredikanten pastor B. J. Glasell. Landtfsorsvarsdepartetementet. Enligt ngånget telegram, har chefen tör landtforsvarsdepartementets kommandoexpediuon, ridd. at Svards-Orden BE. M. af Klint erhållit afsked från denna sin befattning, och till hans esterträdare har blitvit utnämnd generalstabsoftficern, ofverstelojtnanten och ridd. at Svärdsorden gretve C. 5. A. Lagerberg. Från Stiftet. Konsistorinm har, enligt Stiftstidniugen, på grund at den förhandenvaravde genom talrika dödstall okade prestbristen, på samma gåvg som det uppdragit åt komministern i Halmstad E. Wingard att under Maj månad med fullt ansvar fore-tå Euslofs pastorat, medgifvit prosten L. N. Mellquist, som åtagit sig aw under tiden ansvara tor komminister Wingårds tjensteålgganden, att för Maj månad aflysa ottesångspredikningarna i Halmstads kyrka. — otsrigt har konsistorium, med ändring af äldre torordnanden, uppdragit åt v. kommin. i Tegneby L. Lundberg att från den 1 Juni med fullt ansvar förestå Enslossa pastorat; åt vice pastorn P. Settergren att från den 1 Juni ulls vidare ätertaga pastoralvården i Knared; åt vice pastor A. Johansson att från summa tid tillsvidare förestå den genom dödsfall lediga kyrkoherde-beställningen i Sondrum; samt ät pastorsadj. J. Sörensson att likaledes från den 1 Juni intill utgången af prosten 5. P. Brobergs tjenstledignet förestå Slörnge pastorat. Utländska pressen om Skandinavien. Det är ett saktum, att våra sorhällanden haruppe i Norden börjat alltmera sysselsätta utlaudets tidningar, och isynnerhet de franska, såväl de oflicitela och ofliciösa, som de mera sjelsständiga. Då dewta törhållande ej kan anses härleda sig från bristen af andra ämnen, ty sådana sorefinnas deriorutan 1 tillräckligt antal, måste dev snarare anses ligga i en guven föreställning om vigten i vantade stundande händelser häruppe och deraf följande nödvändighet att göra positionen rätt redig och klar för den allmänna meningen. 1 så fall kunna Nordens enhetsvänner verkligen glädja sig åt de för Skandinaviens sak gynnsamma uttalanden, som förekomma i den engelska och franska pressen. Mano må här tro sig spåra hvilka verkande diplomatiska krafter som helst, säkert är emellertid i alla hänseenden, att dessa de främmande organernas yttranden ej böra lemnas opåaktade af den svenska allmänheten. Nu senast förekommer i den såsom liberal och oberoende ansedda parisertidningen La Presse en artikel i ämnet, hvilken visserligen innehåller åtskilliga missuppfattningar, men dock i allmänbet är ganska orienterande. Vi återgifva här foljande ur den af Elias Regnault undertecknade uppsatsen: eIbland de omskapande rörelser, som förbereda stora politiska rörelser inom en föga aflägsen framtid, är det intressant att studera riktningen och vidden af de agitationer, som pågå å de tvenne nordiska halsöar, hvilka bilda hvad man kallar den skandinaviska gruppen. Detta gamla namn: skandinaviska, återtaget såsom ett tecken af gemensam nationalitet utaf tvenne länge fientliga folk, hvilka i dag glömma gina tvister för att återvända till minnena af sitt forna ursprung, är i och för sig ensamt en revolution; ty det utgör för dessa länder enhetsprogrammet, det band och den grandval, som, i det att det koncentrerar deras verksamhetsoch motståndskraft äfven skall vara deras skydd mot en dubbel tryckning utifrån, nemligen från Ryssland och Tyskland. Sedan Krimkriget är hotelsen mindre di rekt från Ryssland. Dess yttre planer hvils på de successionseventualiteter, hvilka regle rats genom Londonerfördraget 1852 mer ligga för långt bort, att kunna allvarligt tag: uppmärksamheten i anspråk. Men från Tyskland är faran öfverhän gande; anspråken och intrigerna äro verk samma och outtröttliga. Den eviga holstein ska frågan, som med afsigt tillkrånglats ge nom protokollerna och uttröttar den europei ska allmänhetens tålamod, är omsorgsfull närd af kabinettet i Berlin, för att tjena son törevänning till Slesvigs usurperande. Allt