Göteborgsposten – 5 maj 1862, sida 2

Från Utlandet. Vi ha upprepade gånger framhållit sanolikheten af att en europeisk intervention skall komma att göras i Amerika, for att om möjligt åter frigöra bomullshandeln, om det ock skulle visa sig omöjigt, att kunna försona de båda antagonisterna, och vi ha hemat stöd för denna vår åsigt i den alltmera stigande nöden i England och Frankrike, i hvilket senare land den möjligen kan medföra högst bedröfliga följder. Det skulle visserligen vara en egoistisk handling, om en europaisk inblandning gjordes; men historien visar alltför ofta, buru det gamla ordspråket nöden har ingen lag haft den största inverkan på händelsernas gång. Dessutom skulle en sådan åtgärd kunna få ett sken af att vara vidtagen för civilisationens och dermed frihandelns egen skull, i det man t. ex. uppställde som princip, att ingen blokad får stänga främmande neutrala fartygs inoch utfart. Denna princip skulle endast vara en vidare utveckling af det på pariserkongressen fattade beslut om blokadens godkännande, att den nemligen skall vara fullt effektiv, nvilken bestämmelse naturligtvis är gynnsam for den blokerade staten. Huruvida Englands regering dock skall våga taga ut ett sådant steg i fribandelns intresse är mer än osäkert, ty England skulle derigenom förminska i viss mån värdet af sin sjöstyrka och sitt anseende som Europas första sjömakt! men i afseende på de maritima sjökrafterna arbetar en djup revolution sig nu fram, hvilken bland andra följder skall måhända ha äfven den, att kustblokering blir för svår att underhålla och dermed äfven mindre nödig. England är jemväl framför allt en handlande nation och dess förlust af handelns hämmande genom blokad visas bast af ställningen på den britiska halfön tillfölje af kriget i Amerika. Det kan derföre finnas skäl, som tala för, att England på ett eller annat sätt bispringer