Göteborgsposten – 3 maj 1862, sida 2

— lättadt från en stor tyngd. Och ni är lycklig, Afy? År ni belåten med er ställning? — 8å der. Jag har god lön, men behofverna äro stora och min matmor är en hycklerska. — Om ni tillskrifvit mig några rader, Afy, skulle vi alla känt oss lugnade för er skull; detta skulle hindrat oss från att tolka ert uppförande så som vi gjort. — Jag bryr mig litet om pratet i West Lynne, och jag vet med mig sjelf, att jag aldrig älskat Richard Hare. — Ni har dock uppmuntrat honom att besöka er. j — Dertill nekar jag icke. Han egnade mig sin hyllning, och det af goda skäl. Han talade med mig om äktenskap, och jag önskade ingenting högre än att bli en obeI roende dame, äfven om jag för detta ändamåls vinnande ekulle gifta mig med en sådan enfaldig stackare, Jag kände naturligtvis då icke till hela bans själs brottslighet. Hvar lär ban? huru har det gått med honom? I — Sedan den natten då han begick brottet, har man icke sett till honom och wan har ej ens hört talas om honom. — Verkligen ? — Det är säkert. Man tror allmänt, att ban rymt utrikes. — Det var det bästa ban kunde göra. Om man någonheia får tag uti honom, skall det bli mig en verklig gladjedag att få se honom hängd. Men låt oss lemna detta ämne. I Hvem är här er matmor? — Miss Carlyle. (Forts.)