yeckokrönika. Det är dock ett märkvärdigt år, detta 1862! Fyra månader hafva redan passerat och ännu hafva i Europa ej bajonetterna blixtrat mot hvarandra, ej kanonerna öppnat sina eldgap för att mellan folken utslunga sina dödande proJektiler, den återvände våren har ej haft det varma blodet att påräkna som bundsförvandt för en kraftigare växtlighet, man har ej sett städer och byar i brand, ej hört de hemska jemmerropen från plundrade och doende fredliga landtmän. Dock, det är sannt, helt och hållet utan krig har Europa naturligtvis ej kunnat vara. Det har dock hittills varit lillepyttskrig mot händelserna på Krim, tilldragelRER RER —