Göteborgsposten – 2 maj 1862, sida 2

Carlyle tog tidningen och vecklade brådskande upp den, Ja, det var alldeles som gamle Dill hade sagt honom, det var just första namnet: Döde. Tillkännagifves, att Isabel Mary, enda dottern till framlidne grefve William Mount Severn, aflidit d. 18 d:s i Cammere (Frankrike). Klienterna kommo, men advokaten gaf ej tecken till lif ifrån sig. En timme, två timmar förflöto på detta sätt, och samma klienter, som redan blifvit afskedade af förste skrif— infunno sig änyo. Den gamle Dill visste ej mera huru han skulle bete sig. Från alla håll hördes klagomål och motbeskyllningar, han var alldeles rådvill. Slutligen tog han mod till sig och smög sakta in i sin herres rum. Carlylo satt qvar på sin plats vid bordet och höll tidningen ännu i band. — Mr Archibald, sade den stackars Dill med bönfallande stämma, mr Archicald, der står flere klienter derute, från hvilka jag ej kan befria mig ... de vilja ovilkorligen vänta, för att få tala med er. Hvad skall jag säga dem? Carlyle såg förvånad på Dill; det tycktes som om han plötsligt uppvaknade ur en smärtsam sömn, att han lösgjorde sig från någon sorglig dröm; derpå kastade han tidningen ifrån sig, reste sig häftigt upp från etolen och återtog sin vanliga, lugna mine. 2