Göteborgsposten – 2 maj 1862, sida 2

jag ville förbereda er derpå, innan ni fick se den i tidvingarne. — Förbereda mig? upprepade advokaten och såg forskande på den gamle skrifvaren, som helt lugn ville vända tillbaka till sitt arbetsrum. Ah, min vän, huru är det då fatt med er i dag? fortfor Carlyle och kallade Dill tillbaka; tror ni, att jag rör upp himmel och jord för en dylik bagatell, sör c:a 100 eller 150 pund, hvilket ar på sin höjd den summa som är borta. Dill hade vandt sig om och låg nu i sin ordning alltmer och mer förvånad på Archibald. — Ah! jag ser nu, huru det är, mr Archibald, sade han godmodigt, ni trodde att jag menade huset Kent Å Greens bankrutt? Nej, mr Archibald, det är icke frågan härom ? — Men hvad då? — Har ni ej hört någonting derom, mr Archibald? Jag får i så fall skatta mig lycklig, ty, ser ni, mr Archibald, det är bra att ni är förberedd ... — Hör nu, Dill, hvad betyda alla dessa slingringar? Har ni då alldeles tappat hufvudet? Om ni bar någonting att meddela mig, så gå rakt på målet, ty jag har brådtom nu på morgonen och har ingen tid att förlora. Den gamle Dill närmade sig långsamt intill bordet och visade med sina magra och darrande fingrar på ett nummer af Times. — se der, sade han med upprörd stämma, blande döde ... det första namnet. Var lugn, mr Archibald, var lugn! upprepade han och lemnade hastigt rummet.