Göteborgsposten – 1 maj 1862, sida 2

görelse for saken, utan ock at hvad vid Ullfället förekom), då kanske åter afbön kommit i fråga. Emellertid har den på samma gång sökt försvara sig genom följande tirad: -pet åberopade yttrandet af G.-P. lydde sålunda: Den af lektor Blomstrand föreslagna omredigeringen af 8 10 och 20 godkändes. Man skulle häraf tro att dessa ord blifvit af II. T. från början citerade. Sådant har emellertid förhållandet icke varit. H. T. hade helt simpelt låtit G. P. upplysa att förslaget varit lektor B:s enskilda, icke Styrelsens gemensamma. Hela vår redogörelse för de beslutade ändringarna (i tre paragrafer at Keglementet) upptog icke fullt 16 rader och man lärer endast kunna förklara det genom en magisk verkan, som den gode lektorns blotta namn måtte ha på H. T., att den alldeles förbisett början af ifrågavarande korta stycke: Derefter beslutades, i öfverensstämmelse med direktionens framställning, den ändring i reglementets 10, 11 och 20 etc. (här följa de tattade besluten). Det är under sådana förhållanden oförklarligt att H. T. kunnat så fatta våra ord som den gjort; ehuru det å andra sidan icke kan vara annat än smickrande för G. P., att H. T. gifvit mera vitsord åt hvad den trott sig läsa hos oss, än åt egna iakttagelser eller anteckningar. Dödsfall. Enligt ingånget telegram har s. d. generalmajoren och t. d. landshötdingen i detta län Gillis Edelhjelm sistl. tisdag asgått med döden. — Igår afled i hufvudstaden spanska minister-residenten vid svenska hofvet, J. Moreno y Landaburu. Svenska Arbetarens n:o 17 har söljande innehäll: Carl August, kronprins at Sverige (med porträtt); En äkta perla (forts.)j Vattnets formförandringar at K—r (sorts.); Ute och hemma; Per Asklund; Den lycklige fången (med illustr.); Hjertelugn (poem); Rebus Aktieutdelningar å ångfartyg. Vid en öfversigt af utderningen för sörra äret å utelöpande akter i svenska rederier tillhöriga angbåtar visar sig, att å aktierna i ångf. Gustaf Wasa, tillhörande Göteborg, den största utdeluingen egt rum, belöpande sig, såsom vi förut meddelat, till icke mindre än 29 procent, hvarförutan 1 prosent blifvit afsatt till reservfonden. Närmast i ordningen komma, enl. D. A., aktierna i Upsala ångfartygsbolag, å hvilka, sedan den beslutade afsättningen till en reservtond blifvit gjord, den betydliga utdelningen at 20 procent pr aktie verkställts. Sjöfarten. Från Jönköping skrefs i tisdags: Ängtlartygsturernas början härstädes har måst uppskjutas till om söndag, emedan Göta kanal ej oppnas förrän om lördag. Afven Motalaviken är åter stängd,i det de rå dande vestliga vindarne dit indrifvit all den 18. som ännu finnes qvar i Wettern. Hr och fru Cesar vistas för närvarande i Upsala, hvarest de i söndags skulle gifva konsert. Sverige vid verldexpositionen. Bland de artiklar, hvilka från Dalarne blifvit afsända till London, befinner sig äfven en af professor J. L. Bagge afsänd model af den förmodade konstruktionen af Julius Cesars bro öfver Rhen. Om denna expositionsartikel yttrar Falu tidning: Den har ett särskildt intresse för hela verldens ingen-örer, emedan den innebär en, såsom det synes, fullt tillfredställande lösning af ett inom brobyggnadskonsten hittils olöst problem. Förhållundet är följande: Sedan Julius Cesar i spetsen för sina segerrika härar lagt större delen af Gallien und.r det verldsbeherrskande Roms spira, beslöt han att öfver Rhen föra sina trupper in i det hittils obetvungna Germanien; men för att imponera på de krigiska, med den romerska civilisationens mäktiga resurser obekanta stammarne i detta land, försmådde han, såsom ovärdigt sitt fältherrerykte och romerska folkets värdighet, att på farkoster öfverföra sin här, utan bestämde sig för den djerfva utvägen ett slå en fältbroJ öfver Rhenströmmen (sannolikt mellan Coblenz och Andernach), hvilket han ock verkställde på ett på en gång enkelt och sinnrikt sätt, hvarom han i sina egenhändiga memoirer lemnat en utförlig beskrifning. Denna bro, som på 10 dagar färdigbyggdes och i likhet med så många andra mindre förgängliga storverk vittnar om det mäkttga romarfolkets insigter i praktisk byggnadskonst, har utgjort ett föremål för mångfaldiga funderingar hos senare tiders förnämsta ingenörer, som sökt att, efter Cesars beskrifning, af så simpla, som han hade att tillgå, konstruera en brobyggnad af här erforderlig längd och med tillräcklig fasthet för att kunna bära romarhärens pansarklädda legioner och betydliga tross samt äfven trygga dess återtåg. Dessa konstruktioner afvika dock i mer eller mindre mån från Ceesars egen beskrifning, hvilket äfven gäller den . J,m JI 2 A, J 1