Göteborgsposten – 24 april 1862, sida 2

Bänkrumslegan i Christine kyrkan. Till Redaktionen af Göteborgs-Posten. I Christine kyrka har länge fortgått det oskick, att egare af bänkrum, synnerligast de som dit hafva ingång från stora gången, förhindras af på gången stående tätt sammanpackade personer, att komma till sina bänkrum. Lyckas det slutligen att tränga sig fram, så blir det vanligen med uppoffring eller sönderslitning af något utaf pahafda kläder. För en sjuklig och svag menniska, som gerna besöker kyrkan för att hemta uppbyggelse af ordet, och har sitt bänkrum vid nämnde gäng, är det omöjligt att slippa fram. Det hjelper ej att komma kort före sammanringning till högmessogudstjenst, ty förhållandet är detsamma. Hvar och medlem at församlingen, och särdeles de som hatva bänkrum vid oftanämnde gång, skulle blifva särdeles tacksamma för vidtagen ändring till ordning och skick härutinnan, hvilket lätt läter sig göra. Gammal församlingsmedlem och bänkegare vid stora gången. Redaktionen har ansett sig ej böra vägra plats för ofvanstående, ehuru åtskilligt kunde vara att anmärka mot detsamma. Det är ett godt tidens tecken att kyrkorna fyllas, och hvarje försök att hindra eller lägga svårigheter i vägen för kyrkobesökande, hvilka ej lyckas förskaffa sig eller ej hafva råd att eftersträfva egen plats, måste kännas upprörande, Att hindra trängseln på stora gången, anser insändaren vara mycket lätt; under sådana förhållanden måste man beklaga, att han e uppgifvit sättet huru sådant kan verkställas, utan att någon polisartad uppsigt stör an dakten.