Fran Utlandet. Pansarskepp och Armstrongskanoner upptaga nu största utrymmet inom den europerska pressen. Kanonens plats är håfdad, atven ett pansarskepp är sårbart. Inom Englands Ötverbus har wan emellerud ventilerat trågan vom kustbesästmngarnes sortsattande eller installande, och har kommit till det förra resultatet, sedan nu kanonen visat sig vara den starkaste, ty äfven de stora betastningarne vid Spithead kosta dock ej mer än 3 pansarskepp, men kunna bära sina 300 kanoner, under det skeppens förmåga i detta fall är hogst inskränkt. — Åfven i Frankrike har man kommit bort från fantasien om osärbara skepp, och erkäaner konstruktionen at Gloire redan vara foråldrad. D. 25:te dennes skall konungen at Italien ändtligen anträda sin resa ull Neapel. Ministerpresidenten Ratazzi skall hela tiden vara hos honom. Äsven hela den diplomatiska kåren i Turin är inbjuden att beledsaga konungen, och man tror att alla gesandterna skola folja inbjudningen. De båda ministrarne Repoli och Depreus skola äfven besöka ön Sardinien, som hvarken Victor Emanuel eller någon italiensk minister ännu beträdt. Detta senare besök isynnerhet har vunnit den största popularitet. Ministerrådet säges ha beslutat, att utnämna Garibaldi till befälhafvare ötver rikets nationala garder. — Garibaldi har besökt biskopen af Cremona, hvilken visit forsiggick med all möjlig högtidlighet, för att dera! skulle blifva en storartad demonstration. — Presterskapet börjar alltmera luta till Italiens sak, och det verldsliga påfvedömet sorlorar hvarje dag i terräng. Nya bourbonska röfvarehorder intränga ständigt och jemnt i Sydivalien, för att bedrifva sitt ofog. Bland andra nämnes årven ett band om 150 man, hvilka voro alla uniformerade, väl beridna och beväpnade. Dessa kommo från romerska området, och lemnade nytt bevis på den noggranna uppsigt hr Goyon håller öfver gränsen. Parer Passagha har erhållit Mauritiioch Lazarr Orden. Den 12:te mottogos i Paris medlemmarne af den japanen-ka ambassaden at ke)-arer. De begatvo sig i fyra galavagnar och med unlitärisk eskorr till Tullerlerna, å hvars gård gardet bildade haye. Kejsaren var omgiven al hela sitt bot, och en verkligt österiundsk prakt utvecklades. Man höll mg afven något till det asiatiska ceremonielet. Kejsarinnan och den kejserl. prinsen voro närvarande. — Erkebiskopen af Toulouse är med sit blodiga upprop på reträtt och har förklarat, att sjelfva mordet på hugenotterna alldeles icke alsägs att firas, utan endast lyckan att den katol-ka trons undergång i Toulouse forbiudrats; hans högvördighet kan för öfrigt ej nog uttala sin törvåning öfver, att man upptagit denna oskyldiga handling så häfugt. Pätven tyckes sjelf vilja lägga wg i saken, ty han har kallat erkebiskopen i egen person till sig. Spanien har gjort Frankrike förslag till len öfverenskommelse angående Mexico, wen Frankrike har visat det ullbaka med den förkiaring. att expeditionen så snart som möjl.gt skall bli slutad. Fianska regeringen tros I vilja i Mexico följa samma politik som i Rom. — Spanska trupperna ha börjat utrymma Tetuan. I Köln har prestfanatismen ställt till en vidrig oreda. Derifrån skrifves nemligen un