————55—————— för att han skall komma tidigt hem. Tänk, om han skulle komma alldeles oförberedt tillbaka och få råka min son! Ni inser väl följderna, Archibald? Jag darrar vid denna tanke, Barbara och jag ha hela aftonen talat härom, och hör nu till hvad beslut vi kommit. Ni skall hålla er i trädgården, nära planen här utanför; om ni får se min man, inlåter ni er med honom, så att han hindras från att komma in. Barbara skall vara hos er och då genast skynda att underrätta oss. Richard skall då dölja sig i kabinettet och stanna der, tills hans far gått in i sitt rum, hvarefter han kan slippa ut. Vill ni lemna oss ert bistånd för denna plan, Archibald ? — Gerna. — Tack, Archibald, af hela mitt bjerta tack! Ahl om ni visste, huru jag skattar mig lycklig af att få återse min son och ännu en gång höra ljudet af bans stämma! Carlyle och Barbara gingo ut och började sin sena promenad utanför huset, lyssnande till hvarje det minsta buller och hållande god utkik. Rådmannen kom icke, och Carlyle bjöd slutligen Barbara sin arm. Det syntes honom mera beqvämt och kanske äfven angenämt att på detta sätt hålla vakt. Lady Isabel var under tiden hos mr Jefferson. Kl. 12 10 stannade vagnen, som skulle föra henne hem, vid trappan. Isabel aflägsnade sig genast, förebärande en häftig hufvudvärk. Hon hade endast en half mil (eng.) att fara, för att komma till East Lynne. På halfva vägen sprang en man fram till hästarne, som ilade i galopp, och ropade till kusken att han skulle stanna. Lady Isabel stack något förskräckt