för Nauplia liggande franska och engelska eskadrarnes chefer rådt insargenterna till att gifva sig och tillbjudit de officerare, som äro uteslutna från den kongl. amnestien, en fristad på sina firtyg. Insurgenterna hade kort förut förklarat, att de icke skulle nedlägga vapnen, förrän konungen utnämnt en ny ministör och meddelat allmän amnesti, hvarföre man betviflade att de skulle mottaga de engelska och franska sjöofficerarnes tillbud. Enligt underrättelser från Athen at d. 4 d:s hafva tvenne band, ett albaniskt och ett turkiskt, brutit in i Grekland för att komma insurgenterna till hjelp. Vid Nauplia var då ännu ingenting afgjordt. På flera ställen i landet fortfara upproren. Den turkiska Porten har meddelat stormakterna, att den, tillfoljo af montenegrinernas oaflåtliga fientligheter, skickat fursten i Montenegro ett ultimatum, hvari den begär, att han genast skall lemna tillbaka alla fångar och åtaga sig den uttryckliga förpligtelsen, att hindra infallet på turkisk grund. Från Amerika skrifver Times korrespondent, mr Russell, från Washington under d. 25:te mars, att han har brådt med förberedelserna till att åtfölja MClellans arms, hvilken nu till en styrka af omkring 85,000 man infanteri, 100 kanoner och 4,000 man kavalleri tyckes vilja rycka framåt på fullt allvar. Det kommer härvid riktigt tillpass, att sydtrupperna utrymt sina batterier vid floden, och att nordtrupperna tillsolje hära med säkerhet kunna på ängbåtar föras utför denna, under det de i motsatt fall måste ha tagit omvägen öfver Baltimore, General Heinzelmann har redan landsatt sin division vid Newport News.