Göteborgsposten – 10 april 1862, sida 2

Lady Isabel hade varit vittne till nägra af dessa möten mellan Barbara och hennes man. Det var tillräckligt for att upptända hennes vrede och svartsjuka, kasta tviflet in i hennes själ och störa hennes lugn. Men den eländige Francis Lenison arbetade omsorgsfullt på att underblåsa denna svart. sjuka, i det han ständigt inrapporterade för lady Isabel andra möten, som hon ej kunde se och om hvilka hon icke egde någon kännedom. Han fann ett ondskefullt nöje i att utspionera alla Carlyles och Barbaras rörelser. En stig slingrade sig ofver ängarne, på båda sidor omgifven af en häck, och förde till rådman Hares boning. För hvarje gång advokaten gick denna väg till fots, hvilket han vanligen brukade göra för sin helsas skull, smög kapten Lenison som en orm på andra sidan om häcken, utspionerande hans minsta handlingar och var närvarande vid hans möten med Barbara. Derpå skyndade han tillbaka till lady Isabel och meddelade henno hvad han sett, dock vaktande sig väl för att späcka sin berättelse med några skadliga öfverdrifter. Det är öfverflödigt att säga, det Barbara helt och hållet var okunnig om det hat, Isabel hyste till benne, och om den svartsjuka hon uppväckt inom den unga makans barm. Huru skulle hon väl kunnat ana någonting dylikt? Carlyles maka svartsjuk på henne! på henne, som han aldrig förunnat en blick af beundran eller ett enda ord af kärlek! Och likväl var detta sanna förhållandet! (Forts.)