Göteborgsposten – 10 april 1862, sida 2

Sjette Kapitlet. Kapten Thorn förvirrad i anledning af en revers. Då man talar om en olyckshändelse som timat, brukar man ibland sjelf säga eller höra andra yttra: Allt tycktes bidraga dertill; det skulle ej skett, om förhållandena varit mera gynsamma. Och om någon måste underkasta sig detta omständigheternas sorgliga inflytande, så var det lady Isabel Carlyle, som emot sin vilja såg sig tvungen fördraga kapten Lenisons närvaro på East Lynne och kände inom sin själ återfödas med större våldsamhet än någonsin, alla de svartsjukans qval, som hon förut rönt i afseende på Barbara. Barbara, som för närvarande beherrskades af blott en enda tanke, nemligen att kunna bevisa sin brors oskuld, omfattade med begärlighet alla de tillfällen som erbjödo sig för henne att kunna vara tillsammans med kapten Thorn. Hon mottog alla de bjudningar som gjordes henne, åtminstone hvar gång hon trodde sig borta skola träffa denne främling. Hon samlade med ifver allt hvad som kunde bidraga till att kasta något ljus öfver hans antecedentia, och hon skyndade sedan att berätta det för Carlyle. Hon begaf sig aldrig till advokatens byrå ty hon fruktade för de elaka tungorna i West Lynne, och trodde deseutom att hon derigenom möjligen skulle uppväcka misstankar. Hon sökte derföre upp sin förtrogne på sjelfva East Lynne och meddelade honom der hvad hon fått veta. Ibland tillochmed gick hon ut på vägen och uppehöll honom, då han vände tillbaka hem från sitt kontor.