Göteborgsposten – 9 april 1862, sida 1

Kosmopolitisk Revy. Vi omnämnde häromdagen huruledes mexikanarne gripit till det ovanliga medlet atti en fart skapa en armå al amasoner, för att med framgåug kunna möta de trenne förenade makternas hotande invasionstrupper. Vi egnade åt detta märkvärdiga saktum all den uppmärksamhet, saken i och för sig förtjenade, men vi anade icke, att verkan af besagde medel skulle så snart och på ett så afgörande sätt visa sig. Man har icke ens behöft att låta dessa feminina regementer gå i elden, man har uppnått allt hvad man kunnat önska endast förmedelst att ställa dem under gevär. Verlden känner tillräckligt förut hvad ett Åqvinnoregemente vill säga, utan tvifvel; det är icke att leka med, dock skulle man svårligen föreställt sig, att tre allierade härar af skäggiga män icke skulle våga göra åtminstone ett försök att få bugt med dessa uflickor i uniform. Men nej! Så snart det blef bekant, att man skulle komma att slåss mot furier, xantippor och andra sköldmör, fann man lämpligast att söka komma öfverens i godo. Man hade kunnat stå sig mot krinoliner, men emot Bloomerister, omöjligt! De mexikanska fruntimmerna hafva räddat fäderneslandet, de hafva endast behöft att släppa saxen och gripa till pistolen, och saken har varit afgjord. Mandom, mod och morska — mamseller. De allierade trupperna sägas redan vara på väg hem. Presidenten Juarez har träffat en öfverenskommelse med de europeiska che