Göteborgsposten – 5 april 1862, sida 3

sheter turkiska lånet, icke åtagit sig några vidare at till innevånarne i Parma angående sitt stående thema: upprättandet af skjutöfningar. Från flera håll har man utepridt, att påfven skulle ha aflidit; men detta rykte har hittills innu icke bekräftat sig, ehuru det dock vill synas som om h. helighets tillstånd blir med bvarje dag sämre. Stor bestörtning råder häröfver inom de vlika lägren och den lifligaste verksamhet utvecklas mellan stormakternasdiplomater, tor att söka förebygga någonjalltlör brädstörtande händelse, föranledd af det befarade frånfallet. Betecknande härvidlag är att man med säkerhet antager, det franska besättningen 1 Rom skall snarast möjligt förstärkas, och att hviskningar kringlöpa om misshälligheter mellan England och Frankrike i afseende på den italienska frägan. Det är just af denna anledning, säger man, som den engelska sflottiljens närvaro i Neapel är en sak at ej ringa betydelse. Angående franska sändebudets i Rom Lavalettes återkomst till Paris pratas och diskuteras mycket; men sfinxen i Tuilerierna höljer sig i tysthetens mantel, och det är blott antagauden eller mer och mind:e ogrundade gissningar, som nå oss, — Det berättas från Toulon att sex al de der stationeraed iinieskepp fått ordres att begifva sig till Cherbourg, tör att derifrån beledsaga kejsaren, som skall hafva för afsigt att begilva sig till verldsutställningon i London. Denna notis torde dock tartva bekräftelse. — Moni teur offentliggör nu officielt att prins Napoleons gemål, prinsessan Clothilde befiuner sig i vålsignadt tillstånd och i femte månaden af sin grossesse. Inuom Englands Underhus har lord Palmerston uttryckligen förklarat, det engelska regeringen hade, genom att understödja det forbindelser, än att vaka öfver, det de genom lånet erhållna peuningarne ändamålsenligt användas. Ryssland sages hafva atslagiv att erkänna konungariket Italien, men är villigt att förnya sin diplomatiska förbindelse med hofvet i Turio. — ÄÅkven adeln inom det ryska, förut polska, guvernementet Grodno har yttrat sig på liberalt sätt. Den begär nemligen återinlörande al den lithauiska lagboken med tidsenliga förändringar, fullständig religionsfribet, återupprättande at universitetet i Vilna, sådant det var under Alexander 1:ste, samma valrätt till förvaltningsoch domarebefattningar som adeln har i de egentliga ryska provinserna, och trihet för handels-, industri-, landtbruksoch vetenskapliga föreningar. — Ötverpolismåstaron i Petersburg, Patkul, har fått afsked och till hans eftertradare har utnamuts general Annenhoff, ett at de vigligaste redskapen for kejsar Nicola despousm och senast bekant genom silt kratviga uppträdande mot adela i guvornementet Twer, som vågat begära en demokratisk författning. Den för bankväsendets ordnande nedsatta komiten har uttalat sig för bankernas fullständiga oberoende at regeringen och emot regeringsbanker. — YVielopolski, som uppehållit sig i Petersburg, sedan han i höstas tog afsked från sin befattning i Warschau, har nu återvändt till denna stad. I mericanska frågan är allt villervalla, och Napoleon tyckes hafva föresatv sig, att insnärja allt, hvari han har sina fingrar med, uti lett ogenomträngligt nät af mörker. Ån det att underhandlingarne mellan de allierade och mexicanarne ledt ull en fredlig lösning, än synes det som om de allierade sinsemellan åro oense, och uu sist vill I det tyckas som att fransmännen skola ensamma soka lägga kapson på mexicanarne. Den balfofficiela udningen Patrie berättar i sammanhang härmed, att de till Mexico atsanda förstärkningarne väcka liflig sensation. Man väutar allt at Frankrike allena, säger bladet; och den eagelska eskadern i de mexicanska farvattnen har gått till Bermudas, hvarest ansenliga rustningar bedrifvas, ehuru för ett ännu okändt ändamål. Vissa förhållanden i Holland lemna ett slående bevis på skadligheten al protektionsI systemets bibehållande mom handelns område. Det är bekant hvilket stort rykte det holländlalldeles motsatsen mindre i tull än hvarje annat. ska papperet förut åtnjutit, men nu åter eger rum. Vid införandet al! papper i Holland betalas nemligen derå en tull af 5 procent; utförseln af råämnet är så högt beskattad, att tullen är nästan detsamma som ett förbud; i de indiska kolonierna bevalar det nederländska fabrikatet 12 procent Så privilegieradt erhöll detta fabrikat år 1847 på rege ringens befallning monopol för alla indiska regeringsbyråer. Men just i dessa dagar har generalguvernören upphäft detta monopol derföre att Propatria-papperet blifvit till ava