lvarjehanda. Londons industririddare. På flera jernbanestationer på vägen till London läser man, berättar la Patrie, de varnande orden inskrifna på väggar och fönster: Akta er för de fint klädda spetsbofvarne (the smell mobs men) och passa noga på edra fickor! Medelst en liten nyligen timad historia lemnar ofvannämnde tidning derefter närmare upplysning om skälet till den välmenta och befogade varningen. En ung fransman, som nyligen företog en resa från Paris till London, träffade dagen efter sin ankomst en mycket välklädd herre i hotellets gästrum. Med förekommande uppmärksamhet åtsporde den vanlige herrn fransmannen om han sett expositionspalatset i Kensington, och då ett jakande svar härpå erhölls, berättade den fine herrn vidare att han var holländare och att han nyligen kommit till London, samt gerna önskade besöka palatset i sällskap med någon som förut varit der. Då bolländaren från topp till tå såg ut som en gentleman, svarade fransmannen att det skulle vara honom ett stort nöje att göra den skådelystne sällskap. Straxt derpå begaf man sig i väg. Holländaren var mycket språksam, och under vägen inviterade han fransmannen in på en ölstuga. I denna ,,beer-shop var ett stort antal gäster församladt, och i ett sidorum spelades krona och klafve. Holländaren tycktes vara road af att åse spelet, deltog slutligen deruti och gjorde flera lyckade kast. Exemplet smittade fransmannen, men lyckan var honom mindre bevågen, och inom kort hade han förlorat icke mindre än 70 guineer. Han hade ej fäst sig vid att hans motspelare, holländaren inberäknad, begagnade mynt med instöpt bly uti, som de kunde få att falla på hvilken sida de önskade. Då fransmannen förlorat allt hvad han egde, blef han mycket nedstämd. Holländaren visade honom sitt deltagande, och för att trösta honom erbjöd han sig att dela förlusten med honom och då han just ämnade sig till en associ i den firma han tillhörde, ville han medtaga den olycklige spelaren dit och uppbära så mycket, att han kunde ersätta honom hälften af förlusten. Under tystnad åt