Göteborgsposten – 17 mars 1862, sida 2

fått en vårdad uppfostran, hon tyckte om lyx och klädde sig alltid efter sista moden. Hon var vacker, liflig och kokett, och tillbragte hela sin dag med att läsa romaner, som hon erhöll från lånbiblioteket i West Lynne. Min far var tröstlös och visste ej hvad han ekulle göra, ty vana som vi voro vid ett arbetsamt och sträfsamt lif, kunde vi ej uppmuntra Afy i att på detta sätt spela förnäm dame. Hon och jag råkade ofta i tvist med hvarandra, isynnerhet i afseende på toiletten. Hon gjorde bekantskap med den unge Richard Hare. Lady Isabel höjde lifligt hufvudet. — Ende sonen till rådman Hare, miss Barbaras bror, fortfor Joyce och sänkte rösten, liksom om hon fruktade att bli hörd af Barbara, som befann sig i salongen. Ahl! hon var oförlåtligt lättsinnig, hon tyckte om att uppmuntra den unge mannen, som snart blef alldeles förtvifladt här. Mer Afy skrattade åt honom, då han vände henne ryggen. Hor uppmustrade dessutom äfven många andra och inbjöd dem att besöka henne om aftnarne, då hon var ensam hemma. Mir far var sekreterare i ett litterärt sällskap, och han måste fördenskull aflägsna sig tvenne gånger i veckan. Han tyckte äfven om jagt, ocb såfort ban kunde lemna mr Carlyles kontor, brukade han förlusta sig med att i sällskap med sir bössa ströfva genom skog och mark. Det hände mycket säl. lan, att jag kom tillbaka hem före kl. 9. Afy var derföre ofta ensam, och hon begagnade sig häraf, för att emottaga en eller annan af sina tillbedjare. — Och hon hade många sådana? sade lady Isabe