Carlyle stannade qvar A Castle narling följande dagen, ; och innan han om aftonen afreste, hade man öfverlagt om åtskilliga anordningar. Brollopet skulle omedelbart firas. Det fanns flera skäl för att påskynda detsamma; Carlyle längtade oroligt efter att denna späda blomma skulle bli bans egendom; Isabel åter var å sin sida utledsen vid Castle NI. ling och hon hade brädt att väl komma derifrån. Grefvinnan i åter önskade blott ett, nemligen att så snart som möjligt bli qvitt den unga flickan. Bröllopet skulle ega rum inom månadens utgång. Den brådska, hvarmed man beslutat alla dessa nödvändiga åtgärder framkallade kapten Lenisons spefulla skämt. Carlyle skref till grefven, och lady Mount Severn förklarade att hon lemnade utstyrseln. I samma ögonblick Carlyle skulle resa sin väg, tryckte Isabel sig nära intill honom, liksom om hon ej velat lemna honom. — Jag onskar jag kunde taga dig med mig nu genast, min älskade! hviskade advokaten; ty jag kan svårligen fördraga att lemna dig qvar här. — Jag skulle äfven vilja detsamma! suckade hon. Ack, ni bar endast sett den solljusa sidan af lady Mount Severn. XIII. Mr Dill. Carlyle kände sig vid sin äterkomst till West Lynne i ungefär samma belägenhet som en skolgosse, hvilken gjort