Göteborgsposten – 6 mars 1862, sida 2

— Mamma skall bort nu på morgonen, sade han; se, Isabel. Isabel gick fram till fönstret. Lady Mount Severn hade tagit plats i en liten med en ponny förspänd vagn. Francis Lenison höll tömmarne. — Nu kunna vi gå ned, fortfor William; det finnes ingen menniska dernere, Hon samtyckte och gick ned med barnet. De hade ej vål kommit in i salongen, förrän en betjent infann sig med äett kort på en bricka. — Der är en herre derute, som önskar att få tala med er, mylady. — Med mig? sade Isabel, förvånad. Ni menar väl med lady Mount Severn ? — Nej, mylady, ban frågade efter cr. Ilon tog kortet. — Mr Carlyl-! Ah! mumlade hon med en ton af angenäm öfverraskning; låt honom komma in. Det är på cn gång sällsamt och förfärande, att tråd för tråd följa inslaget i ett menniskoliss väf. Man ser, huru de vanligaste förhållanden föra till stora händelser i lifvet, medhasvande qval eller lidande, lycka eller sorg. En af Carlylees klienter blef under en resa från den ena ändan af England tilb den andra uppehållen af en sjukdom i den lilla staden Castle Marling. Det tycktes bli en allvarsam sjukdom, som hotade med döden. IIans affärer voro cj ordnade, och Carlvle tillkallades i all hast, pr telegraf, för att uppsätta den tjukes testamente och anordna åtskilliga andra saker. Denna roesa sorefoll mr Carlyle vara en mycket enkel ssk och den