Göteborgsposten – 5 mars 1862, sida 2

nas åt den offentliga välgorenheten. Hon underkastade sig derföre, åtminstone till skenet, ty hon bannade inom sig, och hennes ansigte hade nu af vreden blifvit så purpurrödt, att man kunde tro, det hon skulle spruta eld. — Dessutom, återtog grefven med sin vanliga kallblodighet, skall bon ej länge vara till besvär, ty om jag rätt betraktat hennes undransvärda skönhet, skall Isabel snart göra ett godt parti. Hon har derjemte en mild och älsklig karakter och jag har svärt att förstå den motvilja ni hyser för henne. Var säker om, att det finneg mer än en man, som skall skatta sig mycket lycklig af att få äkta ett så förtjusando ansigte. — Hon måste taga väl emot den förste, som infinner sig, inföll grefvinnan lifligt och med skärpa. Var lugn, det. skall bli min sak. XII. Huru man lefde i Castle Marling. Isabel hade tillbragt något mer än en vecka i sitt nya hem, då lord och lady Mount Severn anlände till Castle Marling. Detta var ej något slott, utan blott namnet på en stad, som låg alldeles intill det ställe, de bebodde, en egendom af föga betydenhet. Lord Mount Severn bemötte Isabel väl och artigt; lady Mount Severn likaså, men på sitt eget sätt. Hennes ord till Isabel voro så råa, så beskyddande, att Isabels kinder glödde af förödmjukelsens rodnad. Och när det