Göteborgsposten – 27 februari 1862, sida 2

Fordringargarne tycktes ingalunda vara hugade att lyda denna tillaagelse. — Som j behagen ! fortfor Carlyle, men jag tror mig böra underrätta er om, att denna er vägran kan medföra elaka följder för er. J hafven ingen rättighet att förblifva här, ty denna egendom tillhörde icke lord Mount Severn; han hade sålt den någon tid före sin död. Kreditorerna skrattade och menade, att sådana undanflykter ej dugde inför dem. — Ilören mig, mina herrar, återtog advokaten med en enkel och värdig hållning, det skulle vara dåraktigt utaf mig, att vilseleda er, alldenstund det snart skall vara er mycket lätt, att erfara det verkliga tillstånd, hvari grefvens affirer feg sig. Jag svär er på min heder, att detta slott, jemte allt lösöreboet deruti, redan för flera månader sedan genom en laglig handling öfvergått i annan egares hand. Lord Mount Severn har vistats här, tills döden nu bortyckte honom, på inbjudan af slottets nuvarande egare. Om j betvifmina ord, kunnen j göra er närmare underrättade hos hans kommissionärer. I — Och hvem är det som köpt detta slott ? frågade man. — Mr Carlyle från West Lynne. Några utaf er känna honom kanske till namnet? — Ja, vi ha hört honom omtalas; det är en skicklig sjurist, liksom hans far var det i tiden. ; (Forts.) i