Göteborgsposten – 22 februari 1862, sida 3

(Insändt.) Den utestängde. Träkigt det här, högst obeqvämt; och så kallt som det är. Hellre vid brasan jag sute än stod härute. Nordliga vind! varmt du ej kysser min skägglosa kind, näsan ditt smek ej kan lida, öronen svida. Medan de sött slumra derinne, jag, sömnig och trött, ringer med oklädda händer, backande tänder. Hörde de ock ringklockans ljud, de ej öppnade dock ; lemna ej bådden, den varma, hur jag vill larma.