Göteborgsposten – 22 februari 1862, sida 2

Konserten skulle gifvas i en vid ssalutorget belägen byggnad, som stadens innevånare gifvit den skrytsamma benämningen Stadshuset. Mången bufvudstad i provinsen skulle skatta sig stolt öfver att ega en sal, som vore så stor och så lämplig till musikrum. Mr Kane hade gjort sitt bästa för programmet; han bade från London engagerat en sångerska af fjerde ordningen, och de öfriga voro musici från staden. Barbara Ilare skulle ej velat vara borta från denna konsert för allt i verlden, men mrs Iare deremot var förbjuden att besöka den båda genom sin helsa och sitt lynne. Det hade derföre bestämts att rådman Iare och Barbara skulle åtfölja Cerlyles, dit de begafvo sig tidigt för att dricka kaffe. Man föreslog att för tillfället taga en hyrvagn, men detta förslag bestreds af miss Carlyle, som genast frågade, huruvida Barbara ej mera kunde begagna sina ben. Det var en vacker afton och ej långt till konsertstället. Barbara hade ingenting att invända emot att gå med Carlyles. — IIuru kommer det sig, att vi nu för tiden få se så litet till er? frågade Barbara Carlyle under vägen, medan rådmannen och miss Carlyle gingo före. — Jag bar varit upptagen på East Lynne, grefven är dålig om aftnarne. De skola fara om lördag, och sedan kan jag fritt förfoga öfver min tid. — Vi väntade er i går afton hos prestens. — Mr och mrs Little väntade mig bestämdt icke, ty jag underrättade dem på förband om, att jag var bjuden till middag på East Lynne.