Göteborgsposten – 21 februari 1862, sida 1

Kriget i Amerika betraktadt från Sydstaternas synpunkt. (Forts. o. slut fr. föreg. n:o). Washington hade i sin vishet varnat folket för geografiska indelningr i sektioner, för partibildning efter breddgrader, på det att slafveriet ej skulle bli ett tvistefrö för framtiden. Under tvenne generationer sörjde u. an ock derför att slafoch fristater höllo motvigt mot hvarandra inom lagstiftningen. Lagen förbjöd äfven invandringar från Brasilien, Sydamerika, Cuba, Jamaica o. s. v., men gynnade deremot inflytandet af fria hvita från alla verldens delar. Under tiden tillväxte befolkningen hastigare i de fria staterna än i de sydliga, enär invandrarne, som hatade slafsystemet, föredrogo att nedsätta sig i de fria staterna. Detta oaktadt organiserade kongressen, ända tills för omkring 30 år sedan, ogerna och långsamt territorier på slafsidan, d. v. e. söder om 36? 30 nordlig bredd. För att derföre hålla antalet af slafstater och fria stater lika stort, utlemnade man af de offentliga, gemensamma länderierna blott så mycket som var nödigt för bestridande af förvaltningskostnaderna. I en olycklig stund öfvergafs denna polltik, och regeringen lockade folk att köpa dessa länderier. Lagarne om naturalisationen blefvo kringängna, Irland boröfvades sin befolkning och hela Europa öfvertalades att komma och hjelpa till vid underkastandet och civiliseringen af de stora amerikanska vildmarkerna. På ett enda år steg försäljningen at dylika