Uvarjehanda. En förlosvad flicka bröt med såstmannen och återsände ringen. För att bämnas hotade han att offentliggöra hennes bref. — ,Gerna för mig, svarade flickan, det finns ingenting i mina bref, hvarföre jag behöfver skämmas, om ej för — adressen. Höflighet. Hertigen af Ormon, som dog i Turin som engelsk gesandt, besöktes kort före sin död af en tysk baron. Han mottog sitt främmande men sade stammande till baronen: ,Min läkare har sagt mig att jag skall dö om en half timma; skulle jag vara så olycklig att göra några fula grimaser dervid, så ber jag på förhand tusen gånger om ursäkt. ,Deras exellence är allt för god, svarade gästen med en djup bugning, ,jag ber er för all del ej på!ägga er något tvång för min skull. Ett bidrag till slafveriets historia. Amerikanaren Mr. Yancey, som för närvarande uppehåller sig i London såsom agent för sydstaterna, deltog år 1858 i ett möte af köpmän i Montgomery (Alabama) och höll vid detta tillfälle ett tal, i hvilket bland annat yttrades: Jag förordar att slafbandlen till alla delar ordnas efter samma principer som de, hvilka gälla för handeln med muskatnötter. Slafhandeln bör uteslutande bestämmas af den rådande tillgången och efterfrågan. När vi ej ha behof af negrer, finnes ingen anledning till att sända oss sådane; men när vi behöfva dem, måste vi söka skaffa oss dem. Jag tror att detta är en regel som bör komma att praktiskt tillkämpas. Jag föreslår icke att vi skola återupprätta eller genast börja med denna affär, men mitt förslag afser att vi skola låta folket göra som det vill och icke medelst en lag lägga hand på dess frihet. Om det i södern, i Ny-England eller annorstädes finnes kapitalister, hvilka vilja sända en laddning slafvar till södern, ha de rätt att fordra, det detta företag blir realiaeradt.