Göteborgsposten – 3 februari 1862, sida 2

varit ute för att spionera, och att ban träffa Shanpip. — Shanpip! upprepade jag hvad är det! Karlen såg nyfiken på mig. — Har ni aldrig hört talas om Shanpipbröderna, herre? Så mycket bättre för er. Kan. ske ni då hört omtalas Daniterna? Jag hade verkligen hört dunkelt och obe stämdt omnämnas denna mormonismens andligs polis, dessa Seloter, som blindt lyda sin profet — I hafven alltså skäl att frukta, det eder kamrat... fu — Ligger i det salta muddret uti en a: saltvattenspölarne här i närheten, afbröt han mig och det är han icke ensam om. Det har mångs blifvit borta, hvilka aldrig kommit tillbaka til sina boningar eller nått fram till Kalifornien Och der skola de nog ligga i godt förvar till domedag, då stora Saltsjön, liksom den öfriga jorden och alla andra vatten, skall lemna från sig sina döda. Jag frågade, om man ieke kunde vända sig till sjelfva mormonernas äldste. — Det skulle icke hjelpa, herre. Antag nu, att jag i morgon begifver mig till Brighams eget hus, eller till Kimball eller någon annan aj deras store män — äldste, englar, öfversteprester och hvad allt de kalla dem — och frågar efter