mrs Grindrod, och hon skötte min mor, då hon fick febern i det giftiga träsket. Den gode Demus hade för mycken medfödd takt att fråga mig om målet för min ovanliga rega. I detta afseende, liksom i flera andra, öfverträffade han vida mången fin borgare i lackerade stöflor och sidenväst. Men han gaf mig ett välment råd. — Tag det kallblodigt, sade ban, och var ej för het på gröten, herre! Ni har mera färg på kinderna än nödigt är, och er hand var så het, då jag tryckte den, som ett stycke kött, hvilket ristas öfver elden. Jag vet ej, om ni icke gör rätt i att sky whiskyn, fastän den är både till näring och tröst för mig och mina likar. Men ett feberanfall skulle binda er vid benet, framling, så att ni icke skall öfveranstränga er, och ni måste sofva allt hvad ni kan. Hvad iudianerna angår, skola de troligen icke ge sig i strid med två hvita män, om de icke få annat byte än två hästar, hvilka kunna förvärfvas genom ett kast med lasson. Med emigrantkaravanerna är det en annan sak, ty de röda djeflarne kunna lukta att det finnes byte att få i vagnarne, och det är blott dragonerna, som hålla dem på afstånd. Det var törst efter hämnd som dref Böffel att öfverfalla Shem Grindrod. (Forts.)