IIvarjehanda. Kemist till sista ögonblicket. Då en son at den bekarte Alexander Herzen, hvilken i London utger ryska bladet ,Kolokol (Klockan), för ungefär tre veckor sedan uppehöll sig i Heidelberg, besloto de sig der uppebållande flyktingarne af det panslaviskt-republikanska partiet att gifva en festlig tillställning till ära för den 22-årige unge mannen, som äfven antog inbjudningen. Sällskapet bestod af Polackar och Ryssar, och man berättar, att de forstnämnda gjort till vilkor för deltagandet i festen, att icke någon inbjudan till densamma skulle utfärdas till kemisten d:r Olinski från Lilla Ryssiand, hvilken då uppehöll sig i Heidelberg. Denna demonstration gick d:r Olinski djupt till sinnes, och man tror, att den varit orsaken till det sjelsmord han kort derefter begick. De närmare omständigheterna vid denna märkliga händelse äro följande: D:r Olinski hade d. 10 d:s gjort sig färdig att resa till Paris, der han ämnade uppehålla sig några månader, och tillbragte föregående aftonen i sin värds familj, hvarifrån han aflägsnade sig kl. half 11 e. m. Då han nästa mor gon dröjde att infinna sig vid den för afresan bestämda tiden, och man förgäfves sökt komma in till honom, sprängdes dörren till rummet, hvarvid de fattade misstankarne blefvo bestyrkta. De inträdande funno kemisten liggande död i sängen med ett stycke papper i handen, på hvilket han, så länge lifskrafterna tillätit det, hade upptecknat verkningarne af det intagna giftet (Zinkkalium) efter minuter och sekunder. På en stol framför honom låg hans ur, och på samma ställe fanns äfven den lilla flaska hvari giftet förvarats, ullika med det glas ur hvilket han hade intagit detsamma. På sitt skrifbord hade den aflidne efterlemnat fem bref, hvilka till en del innehöllo testamentariska dispositioner angående hans kemiska preparater. Som orsak till sjelfmordet skall han i dessa bref hafva uppgifvit att han öfverallt var omgifven af spioner. — D:r Olinski var 80 år gammal, han hade förut varit rysk