—L —t——— Jag påminte mig hafva bort, att han för kort tid sedan hade handlat med stor stränghet mot sin äldste son, hvilken han, derföre att sonen ingått en äktenskaplig förbindelse mot sin fars önskningar, fråntagit den del i affären, som han hittills haft, och han hade sålunda öfverlemnat åt honom sjelf, att reda sig så godt han kunde. Saken är den, att den gamle mannen haft en älsklingsplan, nemligen att gifta bort sin äldste son med en ung flicka, hvars far stod i affärsförbindelser till honom. Den gamle koppartryckaren gick ej allenast miste om detta förslags verkställande, utan blef äfven ytterligt förbittrad, derföre att hans sons val fallit i en riktning, som af enskilda skäl var honom särdeles emot. Jag misstänkte äfven, tillfölje af hvad jag hört, att den äldste sonens uppförande, hvilket framställts för hans far såsom ovanligt häftigt och motstridigt, gjorts mycket värre, än det verkligen var, af hans yngre broder, som genom sin brors aflägsnande icke allenast fick lejonparten af affären, utan sjelf ingick det äktenskap som hans bror afslagit att ingå på. Då jag hörde de närmare omständigheterna, kunde jag icke annat tro, än att denne yngre son haft del i förgiftandet af den gamles sinne med afseende på den äldre broderns uppförande. I alla fall var gamle mr Prycroft den ende person, jag för ögonblicket kunde tänka på så