Göteborgsposten – 21 januari 1862, sida 1

Vetenskapens inflytande på dagliga lifvet Vid kongliga bayerska vetenskapsakademiens senaste sammanträde i Munchen höll akademiens föreståndare, baron J. von Liebig, öfver detta ämne ett föredrag, hvilket förtjekar att spridas i de vidaste kretsar, enär bedlagligen de flesta menniskor och tillochmed ne bildade ha bra litet begrepp om sammanhanget emellan vetenskapens idkande och menniskans materiela lif. Man vill komma åt vetenskapens frukter, — men man förstår ej att dess rötter, att hela trädet är nödigt om man vill njuta dessa frukter; att den gren från hvilken man plockar dem måste förtorka om rötterna ej gifva dem näring. Derföre har och deputerade kammaren i Bayern hos konungen begärt att åt kongl. bayerska vetenskapsakademien måtte gifvas en allmännyttigare riktning. På denna begäran hänsyftar Liebigs anförande. Han visar deri, genom att exempelvis framhålla utvecklingen af jordbruket, huru djupt ingripande i lifvet vetenskapen är. Vi låta här de allmänna anmärkningar följa, hvilka afsluta talet: — De som använda vetenskapens resultater till sin nytta äro blott sällan i den ställning att de inse på hvad sätt vetenskapen stegrat deras förmågor och krafter. Om kemien hade förskaffat landtbrukaren goda gödselrecepter för hvarje fält, och uppfunnit ett medel emot potatissjukan eller till utrotande af råttor och mullvadar eller till förhindrande af brand i säd, skulle den praktiske mannen kanhända ej sväfvat i okunnighet om källan till dessa förbättringar; men med sådana saker som blott gagna enskildt har vetenskapen intet att skaffa; hon sysselsätter sig blott med hvad som är för alla