byggnader bestälde ett parti axlar med hjul från Nyköpings verkstad, att under vintern levereras. Samtidigt gjordes profturer med det andra från samma verkstad nyligen levererade lokomotivet, hvilket nästa vecka kommer att undergå besigtning och afprofning. Skeppsbrotten år 1861. Enl. en Bureau Integritas i Paris utarbetad statistik öfver skeppsförlusterna år 1861 framgår följande: Antalet af strandade, uppbrända eller på annat sätt förlorade fartyg uppgår till 2,171 mot 2,148 under år 1860. Medeltalet af skeppsförluster under de sista 10 åren uppgår till 2,066. Med undantag af åren 1836, 1838 och 1854 har året 1861 varit det olyckligaste, synnerligast genom spårlöst försvunna fartyg. På detta sätt hafva ej mindre än 150 st. fartyg med besättning så totalt gått förlorade, att icke den ringaste underrättelse om förloppet kunnat inhemtas. Fartygens sammanstötningar hafva märkbart ökat sig och härigenom gingo under förra året 109 st. till botten. Statistiken öfver uppbrända ångfartyg och segelfartyg visar ej heller något gynsamt resultat för sist förflutna året. De europeiska staternas skuld. Då man jemför statsskuldens storlek med befolkningens antal i de olika staterna, visar det sig, att skulden uppgår pr individ: i Storbritannien till 4911 rdr, Nederländerna 4011 rdr, Frankrike 178 2 rdr, Spanien 173 rdr, Portugal 128!; rdr, Österrike 114 rdr, Belgien 93 h2 rdr, Danmark (d. v. 8. endast monarkiens hufvudiänder) j76 rdr, Italien 75 rdr, Grekland 71 rdr, Ryssland 36 rdr, Preussen 35!(; rdr, Turkiet 11!(; rdr, Sverige och Norge 10 rdr. — Af ländernas samtliga utgifter åtgår till statsskuldens förräntande och afbetalning: i Nederländerna 41,, procent, Sworbritannien 39,, proc., Portugal 28,5; proc., Frankrike 27,, proc, Österrike 25,, proc., Danmark 22,; proc., Belgien 20,, proc., Grekland 18,; proc., Ryssland 18 proc., Spanien 15,, proc., Turkiet 14,6 proc., Italien 14 proc, Preussen 10,g proc., Sverige och Norge 10,; procent. Om Wilhelm von Braun innehåller Dansk Maanedsskrift en biografisk skizz af d:r C. Rosenberg, rörande hvilken Berl. Tid. yttrar: Brauns ungdomskärlek till Ebba v. B., eller som hon här kallas Hilma, gör ett vemodigt intryck och påminner danska läsare om Evald och Arense. Hennes död krossade alla hans ungdomsförhoppningar om lycka och belåtenhet och verkade derhän, att hans munterhet och skämt ofta förekomma oss framtvingade och forcerade. De vackraste dikterna i hans samlingar äro skrifna till denna hans ungdoms älskade, och då hon dog, fanns i hans anteckningsbok en nästan uppsliten pappersbit, på hvilken hon skrifvit några rader. Äfven i ett annat afseende företer Brauns lif frändskapssidor med Evalds. Han måste hela sitt lif igenom kämpa mot armod. Visnerligen, skrifver han af denna orsak, vore det en poetisk död att, såsom Vitalis eller Nicander, svälta ihjäl, men kunde jag undgå detta öde, vore det måhända icke så illa. Då han blef begrafven, gick det honom liksom Evald — alla menniskor strömmade till, för att följa honom till grafven. Senare har hans fosterland skyndat att qvittera för bekommen valuta, såsom Sturzenbecker säger, genom att åt honom uppresa en minnesstod på Uddevalla kyrkogård, då deremot Evald ännu beständigt väntar på sin, om öfverhufvud någon mera kan finna reda på, hvar han ligger. Ett jernvägsmöte. Landshösdingen i Kristianstads län frih. Rappe har den 29 d:s till ett sammanträde i Kristianstad kallat dem, hvilka intressera sig för anläggandet af en bibana från Kristianstad till Hessleholm. I inbjudningen redogöres för frågans behandling hittills och dess nuvarande ställning på följande sätt: Sedan under år 1859 öfverstelöjtnanten Beijer verkställt undersökning samt aflemnat ritningar och kostnadsförslag öfver en jernvägsbibana mellan Kristianstad och södra stambanan, ledande från en plats vid Långebro i rak sträckning genom Önestad och Winslöf till trakten af Röinge och vidare till Läreda i närheten af nuvarande Heasleholms station, derför kostnaderna beräknades till 1,738,000 rdr, deri inbegripet såväll alla byggnader som ock trafikmateriel; hvarefter för saken intresserade personer vid sammanträde inför landshofdinge-embetet beslutade att genom aktieteckning söka åvägabringa denna bibansanläggning, under vilkor att sta2