Göteborgsposten – 13 januari 1862, sida 2

——eä——— ——— Q— 2 W UCU hängde i taket, och från den eller från dörren i sängkammaren bredvid kom allt vårt ljus. Sangkammaren var gladare men mycket liten. Men detta oaktadt var lägenheten nästan för dyr för oss. Penningarna, som vi fått för min ring, voro nästan slut, och Amante var främling och förstod blott franska, hvartill kom att de goda tyskarna hatade fransmännen af allt bjerta. Men vi drogo oss dock fram bättre än vi vågat hoppas, och kunde till och med spara litet för den till. dragelse som förestod mig. Jag gick aldrig ut och såg aldrig någon menniska, och Amantes bristande kännedom af tyska språket höll henne äfven ganska isolerad. Omsider föddes mitt barn — mitt värre än faderlösa barn. Det var en flicka såsom jag bedt att det skulle bli. Jag hade fruktat att en gosse skulle ärfva något af fadrens tigernatur, men en flicka tycktes vara helt och hållet min egen. Och likväl icke helt och hållet min egen, ty den trogna Amantes förtjusning och stolthet öfver barnet voro nästan större än mina; yttringarna deraf voro det utan tvifvel. (Forts.)