ofullständigt upplyst af lampan som hängde på väggen nära spiseln midt emot 098. TREDJE DELEN. Natten var långt framskriden, då ljudet af röster utanför huset trängde till vårt gömställe; en häftig knackning hördes och vi sågo genom springorna den gamla qvinnan stiga upp för att gå och öppna dörren för sin herre, som kom in, uppenbarligen halffull. Till min ytterliga bestörtning var han ätföljd af Lefebvre, som säg så nykter och listig ut som någonsin. De voro, då de inträdde, inbegripna i en dispyt, men mjölnaren afbröt samtalet för att svärja på gumman för att hon fallit i sömn, och med en berusads häftighet, som till och med yttrade sig i knytnäfslag, körde han den stackars gamla menniskan ut ur köket och befallte henno gå till sängs. Derpå fortsatte han och Lefebvre sitt samtal — om Sieur de Poissys försvinnande. Det lät som om Lefebvre varit ute hela dagen jemte andra af min mans tjenare, låtsande biträda vid efterspaningen, men sannolikt för att leda Sieur de Poissys anhängare på villospår och äfven, slutade jag af en eller två af Lefebvres listiga frågor, för att i bemlighet söka efter oss.