Göteborgsposten – 8 januari 1862, sida 3

— — Fran Utlandet. Fastän man i England är fast besluten att icke slå at något i sina iordringar på upprättelse för det amerikanska öfvertallet, ingå likväl dagligen nya bevis på, huru gerna man der vill undvika kriget. Sålunda har man nu hakat sig fast vid hoppet om, att de europeiska makternas enstammiga förklaring till förmån för England i Trentaffären skall tullända, hvad Englands energiska upptrådande begynt, och aftvinga unionsregeringen de fordrade medgifvandena. Timesuttalar detta i sin nyärsrevy, men tyckes egentligen icke sätta synnerligt förtroende dertill; ty efter det bladet forklarat, att England är anknutet till det amerikanska sastlandet genom band, hvilka utan stor skada kunna sönderelitas, glädjer det sig öfver, att England i händelse af en brytning hatt tid till att förbereda sig och på lämpligt sätt undandraga sig alltför stort beroende af Amerika. Det framhålles, att bomullsbristen icke, såsom Sydstaterna straxt skröto, tvingat England till att spränga Nordstaternas blockad, för att frälsa sina millioner at fattiga arbetare från hungersnöden, och det hänvisas till forberedelser man träffat, för att förse sig annorstädes ifrån. Ännu mindre beroende är England af Nordstaterna; det kan visserligen uppstå en stagnation i handeln och omsättningen,,; hvilken forringar vinsten; men en hel nation kan deraf icke störtas i förderfvet. vi — slutar Times — hafva varit underkastade större pröfningar än den närvarande och skola icke prisgifva vår ära och vårt samvete på den ene eller den andre af de stridande parternas bud. — En i samma tidning införd officiel brefvexling mellan kabinetterna i London och Washington visar, att iorhållandet, redan innan Trentaffaren skedde, varit mycket spändt mellan de tvenne regeringarne, att Washingtonerkabinettet utomordentligt illa upptagit neutralitetsproklamationen och erkännandet af Södern såsom krigtörande part, och att Seward tillochmed varnat England från att inblanda sig i det inhemska kriget. Emellertid står det ännu fast, att fredsvännerna i England, tilltöljo af de senast ingångna underrättelserna från New-Xork, hänsifva sig åt allt större förhoppningar om frelens bibehållande. Tillochmed grefve Rus-els organ Daily News tvekar ej att säga, det utsigterna tör freden nu äro myccet stora. Härvid framstår de franska tidninzarnes hållning i en så mycket besynnerlisare dager. De fortsara att meddela de mest roande underrättelser, men ingen vet ifrån wvad källa. Sälunda påstår la Presse, att förenta Staternas kongress befallt, det man kall behandla Mason och Slidell som reeller. Patrie säger äfven, att ingen utigt till fred förefinnes, och tillägger, att Lincoln redan d. 15 Dec, således ett par dazar före engelska depeschernas ankomst till New-Pork, erhållit underrättelse om engelska egeringens beslut genom ångkorvetten ÅJames idger, som lemnade Southampton d. 1:ste ch ankom till Nev-York d. 18 på aftonen. 3ladet berättar jemväl, att i händelse af krig kola de engelska undersåterna i Amerika tällas under franska flaggans beskydd. Äfven angående dagens andra vigtiga råga, italienska ministerkrison förljudes ingening nytt eller bestämdt. Krisen fortfar, men nan tyckes taga för afgjordt att Ricasoli ej kall komma att asgå. Nya rykten dyka emelortid upp om Ratazais inträdande i ministeen, men i sammanhang härmed berättas om n större omflyttning å ministerens öfriga tauretter. — Ricasoli har af Viktor Emanuel nyärsgäfva erhållit tvenne praktfulla vaser, ch konstföreningen i Turin, som räknar 800 hedlemmar ur Turins förnämsta kretsar, har tvalt ministerpresidenten till sin ordförande. -I en florinertidning meddelas en öfversigt f italienska marinens tillstånd, enligt hvilken talien skall till våren hafva ej mindre än 58 rigsfartyg med I,100 kanoner, jemte 26 ransportsartyg, avisos och 6 kanonbåtar för e lombardiska sjöarne stridssärdiga.