Göteborgsposten – 8 januari 1862, sida 3

Uvarjehanda. En Sup. Hvilket förfärligt spring kring hela staden? hvilka konsultationer bland qvinfolken i alla hus rörande klådningar och moder? hvilken trängsel hos alla sömmerskor, det klippes, skäres, måttas, passas, putsas och fejas från topp till tå; alla hårlockar och löständer komma i rörelse ; det trätes och disputeras, det undras om A., B. och C. äro bjudna, man täflar om hvem som skall ha den vidlyftigaste kjorteln o. 8. v. Men herrarne stå ej heller handfallna; de pyssla om sina mustascher, hakskägg, skjortbröst och kråsnålar, pigan borstar och blankar med svetten i pannan och junkern sitter hela timmen framför spegeln lik den fåfängaste flicka; den stackars pigan måste åter ut att köpa ett par af de linaste handskar och en ny halsduk; efter mänga ställningar och förhållanden är den ståtlige kavaljern färdig, sätter på sig den glänsande hatten, betraktar sig ännu en gång i spegeln och ger sig i väg. Men för tusan! Klockan är icke mer än 6; hvad är det för en dromedarius, som går på sup kl. sex? Det kan passa på en bergsmanssexa, en borgerlig aftaval eller dylikt, men ej bland bildade och hyfsade menniskor. Ej mindre väsen föres i sjelfva högtidsgården. Under en hel vecka har här allting blifvit uppoch nedvändt; här dammas och piskas, skuras, sopas och tvättas; gårdsfolket hinner ej med det; 3 a 4 hjelphustrur eller kärringar äro anskaffade, deribland en kokerska — argare än Cajsa Warg — som super, svär och är röd i synen, som en pion; herrn i huset rifver sig i bufvudet och springer sin väg på några timmar; han får hvarken rigtigt sitta till bords eller sofva sin middag. Lutar han ikull sig, så väckes han af slammer i grytor och mortlar; nalkas han köket, så blir han kullsprungen; går han i sin kammare, så förföljes han af reqvisitioner å penningar till alla möjliga sorter specerier och öfverflödsartiklar, prutar han emot, så får han snäsor. Etter alla dessa hårda pröfningar infaller nu ändligen dagen, då den stora supgen skall oraka lös. I ett stort rum upplyst af fotogen och stewrin stå damerna uppradade och se obeskrifligt — älskvärda ut, parfymerade och blygsamma, unler det herrarne anlända den ene efter den anIre, nytvättade, som en smed på en Söndagsmorgon; man vexlar några ord med damerna och år till svar jaha och nehej; herrarne prata om väderleken, det drickes the, hvarpå de äldre samas i ett rum fullt af tobak, punsch och spelbord. Ungdomen börjar dansen och är lycklig i hoppet