Göteborgsposten – 4 januari 1862, sida 2

fald skref på nationalkarakterens räkning. M. de la Tourelle befallde Amanto att sitta i min boudoir och vara till hands när jag behöfde henne. Han gaf henne också många föreskrifter angående saker, som kanske rätteligen tillhörde mitt departement, Men jag var ung och oerfaren och tacksam för att slippa allt ansvar. Jag är öfvortygad om att M. de la Tourelle hade rätt, när han efter några veckors förlopp sade att jag för att vara en förnäm dame, en borgfru, hade blifvit mycket för förtrolig med min normandiska kammarjungfru. Men du vet att jag ursprungligen ej var mycket förnämare än hon; Amante var en normandisk arrendators och jag en tysk mjölnares dotter, och dessutom var jag så skild från andra menniskor. Det såg nästan ut som om jag icke kunde göra mir man nöjd med mig. Han hade skrifvit efter någon, som kunde, när så behöfdes, hålla mig sällskap, och nu var han svartsjuk på mitt tycke för henne — missbelåten emedan jag stundom skrattade åt hennes originella visor och roliga ordspråk, då jag deremot tillsammans med honom var alltför rädd för att kunna draga på munnen. (Forts.)