Göteborgsposten – 2 januari 1862, sida 3

OLLI BAM 11U1rGÅ PER Vete Från Utlandet. De utländska tidningarne äro, såsom vanligt då någon vigtig tilldragelse inträffat, förekomna at telegrafen, och derföre utan något egentligt intresse hvad angår dagens vigtigaste fråga, den om möjligheten af ett krig wellan England och Amerika. Vi hafva derföre att inskränka oss till några äldre detaljer. Intressant är en af en in-ändare i Times lemnad upplysning om att en konflikt af samma art som den nu rådande förut en gång under amerikanska frihetskriget egt rum mellan samma båda länder, ehuru rollerna då voro alldeles ombytta. En engelsk örlogsångare uppbringade nemligen 1777 ett holländskt fartyg, som medhade ombord fem officerare, hvilka öppet förklarat sig innehafva platser inom den då upproriska, amerikanska armeen, till hvilken de då voro på väg ati begifva sig. Dåvarande holländske ministern i London, grefve de Welderen, protesterade mot detta ingrepp i folkrätten. Fastän de tem passagerarnes å holländska tartyget militära karakter var obestridlig och de sjelfva medgifvit sin fientliga destination, blefvo de dock af engelska regeringen åter utlemnade, emedan de voro passagerare ombord på eti neutralt fartyg, som seglat från en neutral hamn och var destineradt till en annan neutral hamn. New-Yorkertidningarne offentliggöra fortsättning af den diplomatiska bretvexlingen mellan amerikanske ministern i London mr Adams och mr Seward. Den förre säger sig på ett stille under samtal med lord John Russell hafva vidrört det faktum, att britiska trupper blifvit öfversända till Canada. Lord John Russell svarade, att Canada någon tid förut alldeles utblottats på trupper, hvarföre det endast varit en forsigtighetsåtgärd; lord Russell hade vidare omnämnt en af mr Seward till lord Lyons uttalad hotelse, att britiska fartyg skulle utan vidare krus gripas på Lake Ontario. Från Paris skritves, att Preussen gjort Frankrike nya förslag med afseende på det tillämnade handelstordraget. Med auledning häraf har den franska underhandlaren Clerq qvarstannat i Berlin, för att afvakta Frankrikes svar. I Paris har man skridskois. Kejsaren och kejsarinnan gingo nemligen redan d. 25 dec., uppvaktade af talrikt hoffolk, på skridsko i Boulognerskogen, ett nöje som mycket bebagar de höga personerna. — Ett litet bidrag till Frankrikes inre historia finner man i den förändring staden Nizza undergått sedan sin anslutning till Frankrike. Polisen kostar nemligen staden nu mer än 13 gånger så mycket som under det forna italienska regimentet; förr omkring 5,000 fres årligen, nu 64,000 fres. — Prins Napoleon skall i början af innevarande månad begifva sig till London. Krisen inom italienska ministeren fortsar och gör det tyvärr sannolikt, att Ricasoli skall nödgas afträda. San Martino vill ej, heter det nu, öfvertaga inrikesportföljen, och på någon annan står det ej att tänka. Vi nödgas bekänna, att vi på intet sätt kunna förstå denna opposition emot Ricasoli, som dock tyckes så här på afstånd fullkomligt vara en situationens man. — Trenne professorer vid universitetet i Neapel, her Palmieri, direktör å Vesuvii observatorium, Guiscardi och Napoli, kemieprofessorer, hafva af Lamarmora erhållit i uppdrag, att studera de olika fenomenerna vid Vesuvii utbrott och jordbäfningen i Torre del Greco. Af deras iakttagelser framgår, att vattnets försvinnande i brunnarne icke denna gång företrädde utbrottet; tvärtom har vattnets nivå på olika ställen stigit mer än 60 centimeter. De svafvelhaltiga källor, hvilka ute på öppna hafvet sprutade upp till en höjd af 25 centimeter, tillfogade ett stort antal fiskar döden. Det utomordentligaste fenomenet är Torre del Grecos upphöjande. Marken har höjt sig 1 meter 12 centimeter. Saken är kontasterad af de trenne professorerna och kullkastar derföre de gamla historieskrifvarnes påstående, att hafvet fallit under Vesuvii stora utbrott. Från Rom töreligga åtskilliga ganska pikanta nyheter. Det påstås nemligen, att fran-ka patruller oupphörligt göra sina ronder