Göteborgsposten – 27 december 1861, sida 1

.era detta den amerikanska flottans anseende. j Svärighoven är säledes bloit att uppväcka huru jess ära kunnat toörokas af det nu pågående borgerliga kriget inom Amerika. Av mr Gileon Welles visat en stor verksamhet i sivu lepartement äro vi färdiga att erkänna. Han berållar Oss att d. 4 mars 1 är utgjordes den sffoktuva amerikanska flottan ar blot 42 skepp al alla klasser, förande 5dd kanoner och viukring 7,600 man — en mycket hten flutta for en makt, som säger sig kunna trotsa alla tHottor I verlden och amnar taga sig tnheter wed handelsskepp af alla nauonver. Hun sä ger vidare, atv han nu höjt denna lilla sjöstyrka ull 264 skopp och 24,000 sjöman. Detta gör mr Welles heder såsom törvaltvingsman, men resultatet torefaller ej mycket fortarande, isynnerhev då han berättar oss, huru det vunnits, nämbgen genom aw hyra alla slags handelsskepp och samla ihop så mänga flyvande pjeser, för att icke saga skepp, som törmå bära en kanon, Dessa siffror representera en sjöstyrka, som skulle vara förfärlg för Preussen, som kanske skulle oroa lvaliens flouta eller nodga Spanien alt gora en ansträngning, men hvilken Frankrike läit skulle forstora och England anse som en småsak. En sådan flotta ar ej tillräcklig tör eu makt af forsta klassen. Den är stor nog for ei tolk, som vill letva i tred, men löjllg for eu folk som vill vara grälsjukt, En smaväxt karl står på sig emot en stor och grofvaxt wan, hvilken vill skrämma eller truga honom, och har alla omgitvandes sympauer for sig; men imtet är mera foraktigt än en liten person, som är krånglig och grälsjuk endast 1 förltaude på aw hans egen svaghet och deras adelmod, hvilka han forolampar, skall betria honom från näpst. Betraktad som etw stod tor de nordamerikanska statsmännens anspråk på av få förolämpa alla neutrala nauoner år vr Welles törstarkta Hova blow en tföraktlig tiotulj. Helt olika är dock dess styrka i förhållande till den fiende med hvilken nordstaterna mulls ensamt har hatt att gora. Sydstaterna ha ingen flotta alls. Emot dem är mr Welles tfiuuta som en jälle emot en dvärg. Om det någonsin fanns ett uilltälle for nordstaterna all skorda billiga lagrar, har det variv under de sista månaderna, då de hade 264 skepp och 24,000 man, medan deras motståndare blott hade några däliga privatskepp och eu par besättningar, passande för seglation på idoderna, men icke på hafvet. Och dock tortutar, som vi tro, Sumter att plundra nordstaternas handelsskepp, liksom vi veta alt nordstatsskeppet Harvey Birch blef uppvbränvdt helt nära intill våra kuster; vi hatva dessutom mr Welles eget vittnesbörd, att ehuru flottan alltjemt uppbringade hvurje rebellskepp som visade sig på Potomactioden, så upphorde den dermed då rebellerna uppförde batterier på åtskilliga punkter al Virginiastranden och derigenom gjorde passagen på tloden farlig! Vi erkanna, aw vi äro tvungna se oss omkring efter andra fakta för av finna skäl tor den ton at belåtenhet, hvari mr Welles talar, öch för att skönja hvarutinnan den tillväxt i Förenta Staternas ära består, på hvilken mv Lincoln gör anspråk. Mr Welles sjelf tyckes äfven finna en vidare förklaring nödvändig. Han fordrar derföre att den 3,000 miles långa kusten skall blokeras, att sydstaternas kapare skola förföljas mera verksamt och sjöexpeditioner utsändas. Dettia är allt mycket bra, blott det blir utfordt. Sjvexpeditiover ha blifvit utsända afven förut, men som de ej hade någon fiende, värd elt sådant namn, att drabba tillsammans med, kan ej Förenta Staternas ära ha blilvit myc ket förökad at dessa expeditioner. Piraterna ha, såsom vi forut antydt, ej blifvit tag