Göteborgsposten – 21 december 1861, sida 1

till museet. Den vackra sal, som innesluter de naturhistoriska samlingarnue, var afsedd för aftonens fest, och hit hade samlat sig ett så talrikt publikum, som utrymmet kunde medgifva, deribland en ganska stor mängd damer. I salens ena ända var en upphöjd plats, å hvilken f. d. statsrådet landshötdingen Fåhreus kl. närmare !,7 e. m. uppsteg och 1 ett langre föredrag tolkade stundens betydelse. Talaren gjorde dervid först en skildring af upplysningens och industriens småningom skeende utbredning och utveckling från äldsta tider, med särskudt aktgitvande på de samlingar, hvilka derunder för detta ändamål grundlagts. Derpå öfvergick han ull en omständlig historik öfver Göteborgs musel ullkomst och utveckling ull dennå dag; dervid först redogörande tör det sätt, hvarpä det är 1833 inom Vetenskapsoch Vitterhetssamhället föreslagna Naturhistoriska museet kommit till stånd, hvilket nu utgör en del af Göteborgs museum, liksom ock Göteborgs konstförenings samlingar, för hvilkas ullkomst äfven redogjordes. Derefter kom ordningen till redogörelse för den nu skedda sammanfattningen al dessa med industriens alster, eller tör bildandet af Göteborgs museum. Förslaget härom hade hos Vetenskapsoch Vitterhetssamhället forst blifvit skrittligen framstäldt af hrr 5. A. Hedlund, A. F. Ericson j:r, A. W. Malm och V. v. Gegerfeldt, hvaretter Samhället uppdrog åt hrr OC. F. Ewert, Aug, af Petersens och C. F. Wern att, jemte de förstnämnde, å Samhällets vägnar befrämja planens uttörande. Dessa sju personer tilikallade nu brr L. Bergman, J. J:son Dickson, C. D. Lundström, Osc. Dickson och Aug. Bark, hvarefter denna interimsstyrelse hos stadens myndigheter jemte framlaggande at den uppgjorda planen gjorde tramställning om upplätende for Göteborgs museum al den staden tillhöriga andel al f. d. Ostindiska kompaniets hus. — Den vidare utveckl.ngen af planen är dels på ett annat ställe i tidningen vidrörd (Veckokrönika), dels ännu varande i så friskt minne, att de närmare detaljerna i talarens anförande ej torde behöfva återgifvas. Talaren slutade med uttryckande af en önskan att detta i dag sålunda öppnade museum måtte både för nu lefvande och kommande generationer blitva nyttigt och välsignelserikt. — Däretter afsjöngos at på galleriet placerade sångare följande för tillfället författade sång: Chör. I Andens, i Konstens, i Arbetets namn Vi helse de ljusinvigda salar! Tre Genier, törenta i syskonlig famn, Här byggt sin boning, deras röst här talar: Solo. Allvarlig, med Sanningens fackla i hand, Här Vetandets Ande äv dig gitver Den guldfrukt han samlat i kunskapens land — Det enda guld, som evigt är och blifver. Se Konsten! Hur skön är hon icke den verld, Hvars taflor hon breder för ditt öga! Följ leende engeln på drömmande färd! Han bär din själ ur stoftet mot det höga. Med rosiga kinder och jordiska drag Ses Arbetet mot Konsten sig stöda. Till Systern det lyssnar, och dag ifrån dag I högre skönhet kläder det sin möda. Chör. Åt kunskap och skönhet och arbetets id Vi signe nu det öppnade tempel. Af fosterländsk anda, af endrägtig frid Det vare tör oss alltid ett exempel! Sedan sången tystnat utbringade talaren ett lefve för Konungen och Fäderneslandet, hvilket af de närvarande beseglades med ett fyrfaldigt hurra. Härmed var den officiela afdelningen slutad, och samlingen spridde sig åt alla hålj rn SCREEN DOE RNA ETT TR ET dat dem, fallit i en den skickligast utlagda sna-1 VA I oo i TRH 7 oo AA 1 4