met stodo Gervais och Gorain, under det medborgarinnan Gervais satt bakom medborgarinnan Lefebvre. De båda värda borgrarna tycktes vara alldeles nedslagna och tillintetgjorda, samt ifriga efter att ej fästa de öfrigas uppmärksamhet på sig. Klockan var tolf på natten. — Sedan kl. 8 om aftonen hade alla dessa personer varit församlade i den anspråkslösa bostaden. Af hvem hade Blanche och Lonoroe blifvit befriade? — Sjögastarnes konung hade hållit sin ed och utfört den djerfva plan, som han inom sig uppgjort. Roqaefort hade upptäckt allt; Mahurec och hans vänner hade handlat. Nyheten om de båda unga flickornas befrielse hade snabbt spridt sig bland dem, som intresserade sig för dem. Charles och Henri, hvilka ville spela sina roller under den dag som förbereddes och med samma äfven ville sätta flickorna i skydd för alla faror, hade fört Blanche och Lonore utan tvekan till medborgarinnan Lefebvre, som gästfritt öppnade för dem sitt bus och sina armar. Man bade derefter skickat bud till alla vänner och bekanta och återvändt till huset vid Lombardgatan, dit alla äfven begifvit sig, och der förklaringarne börjat. (Forts.)