Göteborgsposten – 19 december 1861, sida 2

ville skaffa mig noggranna underrättelser angående Antillerna och en viss engelsk kapten, lord Ellen, som en ung karaibisk flicka svurit att döda . men detta angår ej dig. Bamboulå betraktade galerkonungen : han häpnade öfver hvad han hörde. Han visste Camparini vara mäktig, men hade dittills ännu ej kunnat ana den verkliga vidden af hans infernaliska snille. Camparini hade kastat sig ned i en stol. -— Då vi nu förstå hvarandra i afseende på det förflutna, återtog han, så hör hvad vi skola göra. Två personer besvära oss. Blanche, såsom Laura de Morandes arftagerska; gossen, som rådsherrens. Blanche är i Paris och befinner sig i ditt våld... saken angår derföre direkte blott dig. Hon måste genast försvinna... för att al drig mera åter synas. Förstår du? Bamboulaå nickade jakande. — Gossen åtager jag mig. Han befinnei sig i Antillerna, der jag skall sjelf söka honom Om jag ej kan göra det, skall du det i mit ställe: jag skall gifva dig nödiga förhållnings ordres. — Men om markis dHerbois vet, att gos sen lefver och befinner sig på Antillerna, kai han ju skicka varning dit... Camparini log. — Är ej LEonore din fånge? sade han. — Jo, det är sannt.